M.I.D. - Den Rike Mannens Börda 10"

(M.I.D. - Den Rike Mannens Börda 10" - Second Class Kids) Jag har haft ett gott öga till M.I.D. sedan mitten av 90-talet, då jag på en kassett som kopierats många gånger fick höra Aldrig En EG (som redan från början hade ett ganska burkigt sound) inspelad precis efter Perukers tolkning av Spräckta Snutskallar. Tyckte det var hur rått som helst; texter om misslyckade raggningsförsök och fylla - låtar som Ska Vi Prata Eller Dricka, Ågren Låg Bredvid, Två Juck och Ture Psykolog (kan ha fel gällande titlarna här, har fortfarande inte lyckats införliva en proper hårdvaruversion i samlingen - om nån har ett ex av Aldrig En EG som du vill sälja, maila punkochoi@hotmail.com), med sina oemotståndliga melodier, bondtölpattityd. råa sång och semiförbjudna texter passade en tonåring från den Bretagnska landsbygden som handsken handen.
   Här, en sisådär tjugo år senare, får jag alltså äran att recensera en sex spårs tiotummare på vit vinyl av bandet i fråga. De har, som sig bör, en seriösare inställning till låtteman och textförfattande nu ändå, men musikaliskt är det sig ganska likt. Rå, melodiös, välspelad svensk punk helt enkelt. Den lilla varningsrutan på omslaget säger "innehåller texter som kan verka grova och väcka anstöt... och sanningar du inte vill höra..." och det känns lite fånigt, då (förutsatt att målgruppen är en svensk punkpublik) ämnena rör sig i säkra, väl inkörda spår och inga stängda dörrar sparkas upp. Det handlar om generell religionskritik, västerländsk dubbelmoral, svenssonkritik och skällande och gnällande på de vanliga fienderna. Jag tycker att de får ihop det bäst i de två avslutande spåren Hej Svensson och Kan Inte Sova - både vad gäller lyriken och melodierna.
  Sammanfattningsvis ett kul släpp och en bra skiva, även om jag längtar tillbaka till fåtöljen och groggen på Aldrig En EG.