På självaste nationaldagen, denna den viktigaste av helgdagar då vi som inte deltar i folkets marsch dricker öl till minne av en man med fyrkantigt skägg som levde för mycket länge sedan, kunde vi alltså denna årets upplaga av den 6 juni, finna oss själva placerade i ett soligt och vackert Göteborg. Efter grillsession någonstans i Frölundatrakten med lite good old (?)
Ultima Thule begav vi oss in mot Majorna för att se Sverige göra bort sig mot Danmark på den eminenta inrättningen för gastronomiska upplevelser, bättre känd som Majornas Krog. Där mötte vi upp resten av Stockholmarna, som redan hunnit bli både fulla och nyktra och fulla igen, och som inte verkade överdrivet imponerade av det svenska landslagets bolltrolleri. Efter en halvlek av förnedring och ickeprestationer promenerade vi bort mot Henriksberg, där kvällens main event skulle hållas. Utanför spelstället stod drivor av unga och gamla punkare och skinheads, och Paco fick bland annat nöjet att återse den gamla kamraten JP från
The Outfit, som inte setts sedan 2006. Han var lika taggad som någon annan på kvällens stora höjdpunkt, som äntligen hittat från Östra till Lilla London.
När vi kom in i lokakalen, som för kvällen var utsåld, hade The Clichés precis startat sitt set och titelspåret från nya, svinbra albumet Monkey See, Monkey Do ljöd. Jag trodde först att det var skivan som spelades, och det kan kanske säga något om hur väl Norrköpingsbandet lyckades med att i praktiken spela sin musik med en gitarr/bas/trummor-sättning, när de gör en hel del pålägg i studion. Det lät skitbra, och fler än Paco imponerades av sångaren/gitarristen Dennis spelskicklighet och bandets tajthet.
Dennis briljerarEfter att The Clichés avslutat sitt set, och vi minglat omkring och snackat skit med nya gamla och vänner från lite överallt, fick vi reda på att nästa band att äntra scenen var Superyob. Vi blev lätt förvånade, men tog det med ro, och snart kom trumslagaren Mick Fairbairn (tidigare The Business) upp på scenen. Superyobs gig var ett av de mest felfria jag någonsin sett. Ljudet var bra och Frankie var i högform. En hitkavalkad utan motstycke levererades, och bland annat Strength of the Nation, Machine Guns 'n' Alcohol, Bazooka Joe, Eighteen, Ghetto Blaster, Bang To Rights, Charity Begins at Home, London Pride, Champagne Socialist, och Timebomb hörde till örhängena som kunde avnjutas. Som någon sorts bonus drog de även av den gamla Frankie & The Flames-dängan On Yer Bike och ett par väl valda covers av Slade och Eddie & The Hot Rods.
Frankie Flame
Efter att ha blivit helt ivägblåst av Superyob pallade man inte mycket mer än att fjäska lite för bandmedlemmarna, köpa öl (som blev dyr vid okänd tidpunkt) och invänta finalakten Gatans Lag. Om dem finns inte så mycket mer att säga än att de gjorde den kanske bästa spelningen jag någonsin sett med bandet, och det är väl åtminstone en sex, sju stycken. Jonas var peppad som fan, och nykter nog att minnas de flesta av texterna. Ljudet var bra och publiken i extas. Jag orkade inte ens låtsas ha energi till att röja som ungdomarna, i synnerhet inte efter Superyob-spelningen, men att det var en riktig höjdarkonsert gick inte att undgå från min vrå.
Gatans Lag med publikDet här kan mycket väl ha varit årets händelse vad gäller punk-och skinhead-musik, och Paco riktar ett stort tack till GBG Oi! och alla kompisar från när och fjärran som sammanstrålar vid sådana här tillfällen. Nu ställer vi in siktet på Subhumans ikväll, och på Peter Punk Pokal, som går av stapeln den 27/6.
Fantastisk two-dayer i Houghton Regis/Bedford; 26-27/9: Jack The Lad, Superyob, Skoisters, Black Marias, Close Shave, Condemned 84, Shameless, Headcase, The Riot & Agent Bulldogg.
Saxat från eventsidan på Facebook. 
PST Birthday Bash Part 1: Lördagen den 4:e Maj kommer vi fira 10 år som Pretty Shitty Town. Ett antal spelningar har det blivit under åren och givetvis är det med en spelning även detta skall firas.
På scenen: The London Diehards, Superyob, Agent Bulldogg, Kombatants och Dödsångest.
En födelsedagsfest skall vara något positivt som man kan minnas resten av livet. Vi har tröttnat på att lägga kraft på personer med destruktivt beteende och väljer därför att inte släppa biljetterna helt fritt. Vi kommer även att husera i en lokal som vi aldrig tidigare varit i och även det gör att vi vill att det skall bli en trevlig tillställning så vi är välkomna tillbaka för PST - Birthday Bash Part 2.
Tyvärr kommer personer som inte skall drabbas bli drabbade av detta system och det är vi väl medvetna om, och vi tycker det är väldigt olyckligt. Det positiva är att personer som sköter på våra spelningar alltid kommer få en inbjudan till våra kommande gig.
Ni som vill ha en biljett till spelningen kan skicka in er intresseanmälan med namn genom att maila pstmerch@telia.com. Enbart 1 biljett per person. Det finns väldigt begränsat med platser (enbart 150 stycken) så alla kommer troligen inte kunna komma in, vi kommer lotta ut biljetterna om det blir fler som vill ha biljett än vad som får plats.
Äntligen kommer Oi! the Piano + band i Sverige. Till helgen är man alltså på't igen, och åker till Sveriges vackra och makrilldoftande framstjä... sida för att insupa lite kultur. Supportande Gatans Lag har releasefest (om skivorna finns att tillgå återstår att se) och närapå The Clichés också, så det kommer med största sannolikhet bli en kanonhelg i glada vänners lag. Som arrangör står svinfina GBG Oi! Det här kommer naturligtvis gå till historien som 2009:s kanske bästa evenemang, så kom dit eller var skit.
Det har varit ett jävligt bra skivår i bemärkelsen att jag har köpt en jävla massa skivor. Det mesta är gamla grejer, från -77 till 2006 typ, men åtminstone en handfull årsfärska produkter har jag lyckats lägga mina skitiga på under 2008, och jag tänkte ägna några inlägg fram till årsskiftet med att skriva ett par rader om de bästa och sämsta av dem.
