Inget Rassle 2010

Trots rykten om självaste Cock Sparrer, meddelar Rassle på hemsidan:

"TYVÄRR KOMMER DET INTE ATT BLI NÅGON FESTIVAL 2010. VI HOPPAS ATT VI ÅTERKOMMER FRAMÖVER. VI TACKAR ALLA FESTIVAL BESÖKARE SOM GÄSTAT OSS TIDIGre år. oi and out"

Hoppas det blir något av den där Chaos In Sweden-festivalen det snackas om i alla fall.

PST:s första släpp/The Clichés - Bottom of the Barrel 7" ute nu m.m.

Jag är så jävla seg... det här är ju knappt någon nyhet längre. Men maila prettyshittytown@hotmail.com för att få tag på ditt alldeles egna exemplar av denna lilla plastbit, som jag är ganska övertygad om kommer att bli starten på en serie mycket samlarvänliga utgåvor.

Det spekuleras kring huruvida Cock Sparrer ska spela på Rassle i sommar eller inte. De har sagt att deras enda skandigig är det i Köpenhamn, men Mad Tour Booking har lagt ut info om förestående gig i Emmaboda i juni. Jag personligen är tveksam till om Sparrer kommer att göra sig "på en åker med en avsågad lada till scen", som signaturen Jans uttryckte sig i tråden med samma ämne på Skinhead-communityt Bråkmakargatan.

The Last Resort/GBG - flygaren

Rassle Punkrock 09

Så var det då äntligen dags för sommarens första festival. Rassle kör för tredje året i rad, och är vid sidan av Punk Illegal den enda nu existerande punkfestivalen på svensk mark. Därför är det synd att den inte är lite hetare, men det kan väl förhoppningsvis ordna sig till nästa gång. Årets bokningar var en hyfsat brokig samling band, utan något egentligt stort dragplåster. Efter att förra året ha lockat med såväl Discharge som Evil Conduct (då för första gången i Sverige) och ett återförenat och piggt The Business, var årets stora band bara band som redan tidigare spelat på festivalen, eller tyska band med irländska pretentioner som The Pokes och The Porters. Eller för all del könsrockare. Och The Gonads är ju namnkunniga, men ärligt talat har de inte gjort mer än en handfull bra låtar.

Vädret var strålande hela lördagen, och helt okej under fredagen. Hotellet drevs av en samling snåla smålänningar, och malibun gled ner. Första bandet jag såg var Fifteen Pints, tätt följda (utan att jag egentligen ville det) av Rövbajs, som drog igång som första akt på stora scenen framför gräsplätten där vi bildat gäng för stunden. Sangrian var solvarm och alla högst överförfriskade. Rövbajs var usla, men man kunde inte låta bli att få munnen full av kiss/ röven full av bajs på hjärnan under halva resten av festivalen. Mycket beklagligt.

Det var lite si och så med bandtittandet under fredagen. Jag surrade ett tag med Gary Bushell om ditten och datten, och kom fram till att en av medlemmarna i The Gonads är tillbaka i Sverige redan till helgen, då han även är medlem i dagens upplaga av Super Yob. På scenen var Gary inte lika rolig, och eftersom han var vänlig nog att framföra Tuckers Ruckers Aint No Suckers redan som andra nummer, kunde jag komma hem till hotellet i rimlig tid.

Lördagen började med frukostbröd över disk (bagaren kan inte baka hur många brödstycken som helst!) och kokta ägg över disk (hönan kan inte värpa hur många ägg som helst), och sedan bar det av till det lokala systembolaget för att utöka förrådet av malibu. Efter ett par timmars dankslående, då jag tyvärr missade Strung Ups, som jag senare fick höra var riktigt bra, kom jag in till festivalområdet en liten stund innan Boråsbandet Körsbärsfettera drog loss sitt set på lilla scenen. Det var helt okej, lät ganska precis som inspelningarna, det vill säga allsångsvänligt och lite som Livin' Sacrifice.

Efter att Antipati spelat på stora scenen var nästa band på listan Gatans Lag. Gatans nya skiva tycker jag mycket om, och jag såg fram emot att se den nya sättningen, som förutom de gamla medlemmarna består av en kvinnlig sångerska och en saxofonist. Jonas hade låtit bli spriten före spelningen för att sin vana otrogen komma ihåg texterna, och det gick sisådär. Lite tekniska missöden, som svår rundgång på scenen gjorde också att de fick ta om det nya örhänget Hårda Tider några gånger. Det var på det hela taget trots detta ett bra och underhållande gig, och Gatans hade grymt stöd av publiken.

Loikamie spelade trots att vi fått höra att de inte alls skulle göra det på grund av diverse nazihot. De gjorde ett bra gig inför en inte alltför månghövdad publik, och spelade klassiker som Good Old Rich Kid Bashing Day och Oi! That's Yer Lot. Ingen av radikalvänsterns företrädare vid kravallstängslet blev besvikna.

Dessförinnan såg vi också Slöa Knivar, som var ett av festivalens bästa band. Björnfitta spelar bas, och gör så med beröm. Sångerskan var lite läskig, men mycket bra, och levde ut som en kvinnlig Baltzer. Slöa Knivar spelar en ganska lättdistad old school hardcore, som faktiskt skulle vara precis lika rolig till och med utan spexiga scenutstyrslar.

CDCP gjorde ett riktigt bra gig; mycket bättre än det jag bevistade på Snövit, och deras låt Hated in the Nation blev en riktig favorit. Mer nyheter relaterade är att Jonas har hoppat av Royal Stakeout. Det har dessutom Thor gjort, så nu verkar det som om Galten tar över sången. Det kan bli hur bra som helst.

Sista bandet jag såg var Pinta Facile. Italiensk punk är inte den allra, allra bästa, men jag väntade mig ändå mycket av Pinta Facile, som spelade en ganska medioker midtempo-oi! Där någonstans var det läge att gå hem.

Jag sket i Perkele, som jag faktiskt hade velat se, men jag hörde när de drog igång genom hotellrumsfönstret. En kompis sa senare att det var sjukt jävla dåligt.

Totalt sett var det en bra inledning på festivalsommaren (som inte kommer att innebära mer än den redan avverkade och Rebellion), men redan till helgen sätter sig Paco på tåget till Götlaborg, för att skåda The Clichés, Gatans Lag och Superyob. Gatans Lags skivor har kanske, men bara kanske, kommit från tryckeriet då. De skulle ha varit hos bolagsdirektör Kjell (http://www.kjellhell.se/) nu i veckan, men det visade sig att de tusen exemplaren inplastade CD-fodralen innehöll en helt annan inspelning. Malaysierna har lovat att kompensera Kjell på något sätt.

Rassle var fullt av bilbälteshängslen, fruktansvärda könsrockare och allmänt slödder, men ibland dessa krokiga kroppar fanns även alla de vänner som det är så trevligt att träffa, vilket man gör alldeles för sällan. Ni - och några av banden - gjorde festivalen, och ni vet vilka ni är. Love you!

Nytt nummer av Cow Magazine

Nytt nummer av CowMag är ute nu, så surfa in på http://www.cowmag.se/ och kontakta Ted för att få ut ditt alldeles eget exemplar av det sjunde numret. Intervjuer med högintressanta band som Vindicate This!, en dubbel dito med fantastiska Puke, samt snack med andra orkestrar som The Accidents, The Radars, En Svensk Tiger och Krimtänk. Dessutom analyserande av olika subgenrer inom begreppet råpunk, en trave recensioner, samt en aldrig sinande ström nonsens från allas vår Inge Ansvar.

Det blir snart en utförlig rapport från Rassle, men innan jag tar mig tid att skriva den:

*Bunkern Boys från Göteborg lyste med sin frånvaro under Rövbajs-spelningen, åtminstone såvitt jag vet.

*Karpstryparen var tyvärr inte där. Det hade höjt underhållningsvärdet avsevärt.

*För att illustrera nivån på ca 85% av Rassles publik: vårt sällskap är på väg mot området och blir stoppade av två pellejönsar som vill bli fotograferade när den ena pissar den andra i arslet.

*Vokalisten i ett gammalt naziband glömdes kvar på ett hotellrum på Amigo. Det är en sorts hämnd för snåleriet med frukostbröd, bacon, poolservice och vanligt hyfs.

Festivalpepp

Jajamensan, på fredag smäller det. Den tredje upplagan av Rasslepunken går av stapeln i det ljuva Emmaboda. Malibun ska flöda! Och så här lyder schemat: Fredag: Fifteen Pints (öltältet) 18,00-18,45 Rövbajs 19.30-20,15 The Pokes 20,45-21,30 The Porters 22,00-23,00 The Gonads 23,30-00,30 Lördag; Stora: Vrävarna 14,00-14,35 Wolfbrigade 15,30-16,15 Antipati 17,15-18,00 Moderat Likvidation 19,00-19,45 Gatans Lag 20,45-21,30 Loikaemie 22,30-23,15 Perkele 00,15-01,15 Lilla: Drunken Bastards 13,00-13,30 The Strung Ups 14,45-15,15 Körsbärsfettera 16,30.17,00 Slöa Knivar 18,15-18,45 CDCP 20,00-20,30 Pinta Facile 21,45-22,15 Sista sekunden 23,30-00,00

Festivalpepp

Även tyska The Porters och Växjö-bördiga Fifteen Pints lirar på Rassle.

Festivalpepp

Sista släppet till Rassle, efter vad det verkar, är spexbandet The Gonads och tyvärr också Rövbajs, by public demand. Det känns rätt kefft att en punkfestivals besökarsiffror står och faller med ett sånt - ursäkta den Göteborgska ordvitsen - skitband.

Festivalpepp

Ytterligare tre band är klara för Rassle, oklart om det är de tre sista. Tyskarna i The Pokes och det snart klassiska bandet Loikamie får sällskap av nya bandet Shortcut Assault med Gatans Lag-Jonas, The Disputes-Nicke och DistrOi!-Luca i sättningen som festivalens tredje släpp.

Festivalpepp

De nya, heta (?) bandsläppen till årets upplaga av Rasslepunken är det gamla klassiska råpunkbandet Moderat Likvidation i modern tappning, Wolfbrigade, det nya Skånebandet CDCP med medlemmar från bland andra Royal Stakeout och Gabo's Drunken Logic, samt Stockholmsbandet Nitad. Än så länge lyser de utländska släppen med sin frånvaro, bortsett från Pinta Facila, som måhända är spaghettipunks? Inte för att det gör något, då Sverige har band så det räcker och blir över; i synnerhet när man som här försöker göra punkare och skins med allehanda preferenser nöjda. Det är nog en bra grej, faktiskt, att mata ihop subgenrerna på det här viset. Frågan som kvarstår är om det blir ytterligare ett släpp?

Festivalpepp

Rasslepunken har gjort sina första bandsläpp. Festivalen äger rum den 29-30 maj på samma gamla leråker som föregående år. Perkele, Gatans Lag, Antipati, Körbärsfettera, Vrävarna, Drunken Bastards, Sista Sekunden, The Strung Ups och Pinta Facila är den första skaran orkestrar som utlovas. En lite väl salig blandning av gatpunk och könsrock med andra ord.