Värdaste återsläppen (eller liknande) 2015 - Medborgargardet - The Traitor EP

Paco kompletterar sitt listande med att droppa lite nysläpp 2015 på äldre prylar, eller gamla örhängen som givits ut efter att bandet som spelade in dem gått hädan. Utan inbördes ordning.

Disco Nightmare har haft den utmärkta smaken att i år släppa en tidigare outgiven demo med Medborgargardet (Brewed In Sweden-sättningen). Resultatet är den strålande, stiliga tolvtummaren The Traitor.

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Henrik (ex-The Franks, ex-Medborgargardet)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Henke är en stilfull Göteborgare som gillar båtar, hipster-öl och amerikansk oi! Han är the mastermind bakom band som The Franks och Medborgargardet - orkestrar som alltid haft ett tämligen unikt och hårt sound. Dessutom har 2015 bjudit på en tolvtums-release av den tidigare outgivna inspelningen Traitor (Disco Nightmare), och en kommande utgåva av gammalt material av/med The Franks lurar runt hörnet under PST-flagg.
 
Årets bästa släpp: Med risk för att försöka vinna pluspoäng hos Punk & Oi redaktören så säger jag 'Faderskap i Gråzonen' med Sabotage. Men jag har även ett paket med skivor på väg hem ifrån Hard & Smart, inklusive den nya splitten med Agent Bulldogg och Close Shave. så det kan bli delad förstaplats, vem vet! 

Årets bästa gig: Årets bästa spelning? Det är väl nu jag får krypa till korset med att jag är grymt dålig på att gå på spelningar. Jag köpte biljett till Reconquesta men blev tvungen att ställa in resan till Sthlm i sista sekund. Synd, för det var vad jag hörde ett riktigt bra framträdande. Om jag ska ursäkta mig med något så är det ganska tunt med spelningar i GBG, speciellt på Oi/punk fronten. 

Årets besvikelse/sämsta släpp: Oj… Det finns så mycket mediokra band och plattor som inte ens är värda att nämna. Band som ska ha en massa ersättning för att lira, har sin egen kollektion med ölöppnare, pannband och nyckelringar. Fast det är iofs inget nytt för 2015. Det känns nästan som en accepterad falang i scenen som förs vidare av nya generationer för varje år som går. 

Annan reflektion - vad var typiskt för scenen 2015? Hände något nytt spännande eller tråkigt?  Jag är väldigt glad över att vi, efter över 15 år av dammsamlande, fick se våra första inspelningar som vi gjorde med Medborgargardet på skiva och då dessutom på en lite mer påkostad release i 12" format. Jag lät göra en ny mastring av låtarna, som kostade multum, men jag tycker det var värt det. Kul också att ha hittat till JMMO (Jag Minns Min Oi! - en dfacebook-grupp/Paco) och diskutera plattor, spelningar och träffa annat folk, gammalt som nytt. Högt i tak och ingen som blir utslängd, såvida de inte beter sig fullständigt odrägligt. Även kul med releasen av Chaos in Sweden Vol. 2 samlingen. Snyggt omslag och flera bra band! 

Vad är dina planer för 2016? Jag ser fram emot att få se Franks 7", den andra i ordningen, på vinyl. Niklas / PST har lagt ned ett hästjobb på att fixa fram ett grymt omslag, mastra om de gamla låtarna och inte minst, speca skivan med omslag i tjockt papper och färgad vinyl. Heders! Jag har diskuterat med några olika konstellationer om att dra ihop projekt och spela in lite nytt material. Det vore kul att få pröva på att göra musik på nytt efter ett antal års uppehåll. Vi få se vad det ger. Hoppas även att jag får möjlighet att komma till PSK 2016. Det är så många bra band på listan nu, att jag skulle få full utdelning om jag bara fick se 3-4 av dem!

Indecent Exposure, Bakers Dozen, Royal Stakeout & Medborgargardet/Torpedo GBG på PST/Black Horn, NKPG, 20081025

Lördagens PST-arr på Black Horn i Norrköping var en tillställning som verkligen höll vad den lovade. I trevligare lokaler än Peking Fanz' egna (men dessvärre med betydligt dyrare öl), gick en av årets två verkligt minnesvärda spelningstillfällen av stapeln:

Först ut att äntra scenen var det för kvällen återförenade Göteborgsbandet Medborgargardet, som lät bättre än vad jag kan minnas att de någonsin gjorde tidigare gånger jag sett dem. Ljudet var bra, och hitsen duggade tätt. Efter ett bra set annonserades Torpedo GBG, och Meborgargardet brände loss Torpedo-låten Nu Har Det Spårat Ur. Det visade sig att den ordinarie basisten (om jag uppfattade saken rätt) hade dubbelbokat giget i Norrköping samt en USA-vistelse, så gardet bytte bara namn, vilket inte påverkade Torpedos sound nämnvärt eftersom Emil frontar båda banden, och soundet är snarlikt dem emellan.

Förväntningarna var höga på skånska punkjävlarna Royal Stakeout, som lyckats debutera så snyggt på fullängdsformat nu i år. Bandet var också bättre än någonsin, vilket inte vill säga lite, då Stakeout i allmänhet är betraktade som en utomordentlig liveakt. Hitlåtarna staplades på varandra; Army, Mainstream Civil Class, Problem, PC Punks, Streetfight, Partystarter och avslutningsvis nya allsångsfavoriten Skåneland framförda av en flock gäss i högform var bara de värda varenda öre som inträdet kostade.

Den hårdföra skinheadmusiken stod skotska Bakers Dozen för. Jag ska inte ljuga och säga att jag är så speciellt inlyssnad på Bakers - äger bara Storm of Discontent-skivan - men jag tyckte faktiskt det var riktigt bra! Förutom helt ickeoriginella coverval signerade Cock Sparrer och 4-Skins levererade de sin drivna, tunga så kallade Oi! med såväl känsla som pondus.

Sist men inte minst stod Indecent Exposure på scenen igen; den första svenska på många år. Kopior av flyern från sist det begav sig cirkulerade i lokalen och i färdmedlen till Norrköping, och en snabb blick på den line-upen talar nog sitt tydliga språk om på vilket sätt skinheadscenen har förändrats (och i något fall inte har förändrats) sedan dess. Rykten som cirkulerat om att detta skulle vara den här sättningens sista gig tillsammans dementerades bestämt av basisten, som i rökrutan utanför Black Horn ansattes hårt av beundrande skinheads från Knäckebrödhult. Bandet öppnade starkt med Riots, och rev sedan av ett grymt set uppblandat med nån 4-Skins-cover.

Sammanfattningsvis kan jag upplysa er som stannade hemma om att ni i allra högsta grad missade något. Stämningen var riktigt bra, och alla fyra (eller fem) banden gjorde riktigt, riktigt bra ifrån sig. Det var länge sedan jag var på en sån helgjuten spelning! Stort tack till Pretty Shitty Town och Peking-gänget samt kvällens grymma band för att ni ser till att det händer intressanta grejer i Sverige! Tack också till alla vänner man inte träffar så ofta som man skulle önska, men som man får äran att dricka en öl och prata strunt och viktigheter med vid sådana här tillfällen.

Baluns i Norrköping

Det blir en riktigt fet punk- och skinhead-helg i Norrköping lagom till avlöningen. Inte nog med den redan omskrivna spelningen med ett Indecent Exposure på svenskt återbesök, uppbackade av Bakers Dozen och svenska toppband som Royal Stakeout, Torpedo GBG och Medborgargardet. Dessutom kör Loose Lips en warm-up kvällen innan på samma hak (Black Horn) med ytterligare tre band; Sinners Since Birth, Bad Shermans och Northern Upbeat. Om du har biljett till lördagens konsert får du rabatterad entréavgift till Loose Lips.