Punk Front - 100% Hass MCD

(Punk Front - 100% Hass MCD - Oi! Aint Red Records) Punk Front, förmodat döpta efter engelska nationalistiska National Fronts punkiga, kortlivade ungdomsgren, kommer från Tyskland och spelar punk med siktet inställt på politisk inkorrekthet som självändamål, efter vad det verkar. Precis lika tröttsam som det låter, och inte speciellt kul musikaliskt heller. Tvåtakt i lite olika tempo, bättre sång än tysk oi-sång generellt och helt ok när det går lite långsammare, som i Und Morgens Ruft Der Muezzin och Verraten & Verkauft. Barnsjukdomar som rejält sura körer i In Der Kneipe Zur Trockenen Kehle gör inte partyt roligare. Jag vet inte vad texterna handlar om, men man kan ju tänka sig. En riktig tidstjuv, det här. Sex låtar att ha och mista.

Skinboiss - Oi! Division Finland MCD

(Skinboiss - Oi! Division Finland MCD - Oi! Aint Red Records) Arska från bland andra Kalevalan Viikingits tvåmannaprojekt utan vikingainfluenser. Fyra låtar på engelska, och två på finska. Första låten inleds med fyra takter stulet Blitz-riff och fortsätter i Cock Sparrer-stil fast lågproducerat och med riktigt dålig sång och text. Annars är den genomgående referensen snarare The Templars. Alla fyra låtar på engelska har skinheadtema (två av dem har skinhead i titeln) och det är nog inte en bra sak utan tyder snarare på svår idetorka. Blir jävligt tjatigt. Musiken tuffar vidare i varierande tempo, och det känns som att det bitvis skulle vara riktigt bra om sångaren kunde sjunga och textförfattaren kunde skriva. Det finns antydan till riktig schyssta melodier och enkla men smarta glitterriff, men de drunknar lite i den grumliga produktionen. De finska låtarna får påstås vara bäst eftersom man inte hakar upp sig på texten där i alla fall. Potential och nån typ av låtskrivartalang finns, resten fattas.

V/A - United Skins For Freedom of Speech Vol 2 CD

(V/A - United Skins For Freedom of Speech Vol 2 CD - Oi! Aint Red Records) En samling med europeiska (mest tyska) punk- och skinhead-band (plus ett latinamerikanskt undantag) som man lite snällt skulle kunna beteckna politiskt inkorrekta. Tyvärr är den inte vidare bra. Tysk medioker oi! med alla de svagheter som hör till genren (häxvrål, obegripliga tempo eller taktkast, metalgittarer etc) dominerar , och band som finska Skinboiss, svenska Straight Jacket, Holländska The Firm, franska Lemovice och chilenska Orgullo Sur behöver inte skämmas, men gör inga avtryck med sina respektive spår. Orkestrar som Notlöhsung och Abtrimo är rent fruktansvärda, och att jag utnämner inledande Legitime Violence, Last Riot och I Don't Like You till favoriter i sammanhanget betyder inte att du behöver springa benen av dig för att få tag på den här skivan. 17 spår, fattig booklet och fult omslag tillkommer.

Projekt Oi! - Mormors Krog CD

(Projekt Oi! - Mormors Krog CD - Oi! Ain't Red Records) Projekt Oi! från Västerås albumdebuterar med Mormors Krog på tyska Oi! Ain't Red, som är en underavdelning till distrot Adler Versand. Skivan består av tio egna låtar, samt en tolkning av Drunken Sailor. Jag kan inte direkt säga att skivan faller mig på läppen, även om bandet låter tightare än vad de gör live, samt att medlemmarnas spelskicklighet kommer till sin rätt här. Dessutom är produktionen snygg och för tankarna till Midgårds Söners Ny Tid. En annan positiv sak är att det växelsjungs en hel del. Annars är det i regel ganska långdraget och segt, och storslagna intron som inte håller vad de lovar i refrängerna. Dessutom sackar sången ibland. Textmässigt är det återkommande temat rosa skjortor och deras vederstyggliga bärare, samt fylla, bakfylla och den "politiskt inkorrektes" indignation. En del liknelser och formuleringar känns lite märkliga och ogenomtänkta ("När kvällen åter skrider" eller "Allt är ingen vacker saga / med en stinkande odör" exempelvis) men helt ok är det i klart bästa låten textmässigt; En Morgon Tung Som Bly, som jag gissar att de flesta som har haft ett jobb kan känna igen sig i. Annars finns här en och annan schysst refräng och/eller låt (Då Världen Ler Mot Mig, Rock'n'Roll Död), men Projekt Oi! verkar ha en faiblesse för stompiga partier och metallgitarrer som jag inte riktigt mäktar med att hantera. En ok debut får man väl säga ändå, om Projektet kan slipa på sina skavanker och jobba lite mer på låtarna.