Diverse

Alright!

"Unfortunately we have sound insulation problems with our neighbours who live above, therefore our gigs in the cavern will be mainly blues, soul, jazz and accoustic gigs for the near furture until such problems are resolved
regards southside"

Det var vad Southside officiellt skyllde på då Olämpligt Sällskap avlägsnades från pubens lista över gigarrangörer. På fredag den 20 november spelar dock "punk"-bandet Röda Sten på inrättningen. Maila gärna Southside och fråga hur de resonerar kring detta, ni som orkar.

I övrigt ska hiphophajpen Medborgargardet (bajtat namn) spela på punkklubben Who Killed Marilyn. Därmed har de slutgiltigt skjutit sig själva i foten vad gäller klubbens trovärdighet. (De andra banden är folkrock/alternativ/happy hardcore-bandet Isobel & November, metalgänget Sonic Ritual och känslopunkbandet Tysta Mari - så mycket punk återstår alltså av den en gång så trevliga klubben).

Ganska många punkgubbar- och tanter har börjat digga hiphop helt plötsligt i och med Gardet. Från att aldrig ha pratat eller skrivit om att de gillat hiphop är genren plötsligt det nya Johnny Cash. Det värsta är att Medborgargardet är ett högst mediokert hiphopgäng, vilket får mig att gissa att anledningen till intresset kring gruppen är medlemmen tillika crusttomten Gammal Smutsig Jävel, tidigare hemmahörande i Totalt Jävla Mörker. Vi som tycker att bra hiphop är bra skit vet också att det enda Medborgargardet värt namnet spelade hårdför Oi! och kom från Göteborg.

Snart lite nya recensioner.

Regulations + Stick & Brinn + Dörrterror + Beast på Who Killed Marilyn/Alcazar, STHLM, 20091031

Kom, kollade på Moddes (Nitad, Choose to Be, Bad News) nya band Beast. De spelade rock'n'rollig hardcore som var helt okej. Drack öl och såg glimtar av Dörrterror. Andra sa att det var bra, jag vet inte. Stick & Brinn spelade, och det var väl dem jag kom för att se egentligen. De var bra, men vad fan är grejen med hardcore och skägg? Jag längtar fan efter sportswear, spännislinnen och anabol steroidkultur. Stick & Brinn, som liksom räddat icke-macho svenne-HC:n (som det redan gått inflation i) från sig själv, ser ut som ett gäng jävla hipsters... Annars bra, hitsen avverkades. Jag gick innan Regulations, som alla tycker är så jääävla bra av någon anledning.

Dörrterror

Stick & Brinn

Ditt Fel, Dobermann Cult & Mitt Hjärta Är En Bomb på Who Killed Marilyn/Alcazar, STHLM, 20090926

Dobermann Cults förmodat sista spelning genomfördes i Who Killed Marilyns regi på Alcazar igår kväll. Pallar inte skriva värsta avhandlingen, men det var ett schysst gig av Dobermann; det bästa av tre jag sett med bandet. Mitt Hjärta Är En Bomb är ett pretto/experimentiellt anarkaband av något slag, med medlemmar från bland andra Burning Kitchen och Monster. Märklig Le Tigre-fast-utan-synthar-musik och lite hipsterkänsla. De lyckades åtminstone provocera mig, och det kanske är punk, vad vet jag. Ditt Fel lät ganska bra, snabbt och melodiöst, men vi gick när de precis börjat spela. Jag vägrar kolla på ett band där medlemmarna är barfotatomtar med ironiska mustascher.

Mitt Hjärta är en Bomb är så sjukt crazy, dom ba' vägrar att spela på scenen. Helt galet!

Dobermann Cult. Publik i förgrunden.

Ditt Fel är så sjukt crazy, dom ba' vägrar att spela med skor och använda speglar.

Diverse

Kjell Hell har uppdaterat igen.

I övrigt har vi en del att se fram emot; Asta Kask och Sixten Redlös spelar på 44an den 24/9. Den 11/9 är det nypremiär för Olämpligt Sällskap där Saturdays Heroes är TBA som supportar On the Job. Hur Texas Terri-giget avlöpte igår kväll vet jag inte, men det brukar ju gå bra. Den 25/9 är det förutom Beat Butchers-balunsen (som jag inte har fått tag i plåtar till - har varit slutsålt ett bra tag nu) Riot Club, med The Civilians på scenen; ett band som jag tyckte lät som en kackig Rancidklon med ganska rackig sång (ungefär som om Tampe från kortlivade Blind Justice skulle envisas med att sjunga som Tim Armstrong). Lördagen 26/9 spelar hardcorebandet Dobermann Cult sin kanske sista spelning, åtminstone på ett bra tag, då sångaren har, eh, andra åtaganden för tillfället. Den äger rum på Alcazar i Who Killed Marilyn's regi.

Dessutom vill jag informera om att Punk & Oi! veckosnittar på över 1000 unika besökare i veckan, och inte 500 som det står i blogghuvudet. Jag är för oteknisk för att byta ut det bara.

Adrian - den där känslan

Adrian är en ålderskrisande know-how som veckovis tipsar om nöjen inför helgen i succényhetsbladet Stockholm City, som för övrigt har lyckats gå ifrån att ha utkommit dagligen på vardagar, till att nu ges ut två gånger i veckan, på inte alltför lång tid. Ett tips till redaktören: nästa gång det är dags att skära ner kanske du ska ta en titt på dina så kallade nöjesreportrar? Hur som helst, tillbaka till Adrian. Denna skitnödiga typ har - trots att han verkar törsta som en platt kamel efter gatutrovärdighet, och äger viljan att ha koll på vad som går hem hos såväl emo-ungar från Täby som tuggare från Järvafältet - inte mer verklighetsförankring än vad som krävs för att han ska kunna ta sig ifrån sin Södermalmslya till Mosebacke och hem igen. Att han gladeligen förolämpar alla med ett seriöst intresse för punk, stod ganska klart när han skrev om det jag skrev om här.

Nu är Adrian i farten igen, och den här gången tipsar han om Tysta Maris releasefest på Alcazar. Det är ett band som jag är ganska ambivalent inställd till. Man kan nog säga att jag föraktar dem, även om jag tycker att deras musik stundom är ganska trevlig. När förra skivan skulle släppas duttade jag lite här och här. Någon recension av den plattan blev det inte, men väl en liten post inför årsslutet. När jag själv kollar på de här gamla posterna känns det som att jag kanske har blivit bittrare med det gångna året? Anywho, tillbaka till trollet Adrian. Tysta Mari är hans första tips för helgen, och så här skriver han:

"Stockholmsbandet i Tysta Mari kör Ebba Grön-doftande punk med mycket driv och attityd. Nu firar man släppet av nya albumet Sverige Casino på klubb Who Killed Marilyn. Det blir livespelning där både gruppen och garagepunkiga Ho Chi Minh Howlers uppträder. Kom i tid för att undvika köbildning".

Kan du finna fem fel? Jag kör gärna facit direkt, jag tycker så outsägligt illa om Adrian och allt han petar på: 1. "Stockholmsbandet i Tysta Mari" (Vadå i? Visserligen ett rent tekniskt fel, men alla fel är bra fel när det är Adrian som gör dem. Kan i övrigt och utan att dö av glaset som

regnar över mig i och med stenkastning i glashus med bestämdhet hävda att Tysta Mari inte är ett Stockholmsband, utan ett Oskarshamn/Strängnäs-band, typ.) 2. "...Punk med mycket driv och attityd" (Tysta Mari har inte en gnutta attityd, och det är just det som är deras problem som punkband. Att Adrian påstår att de har attityd är dessutom ett obestridligt bevis på just motsatsen.) 3. "Sverige Casino" (vad fan är det för ett namn på en skiva?) 4. Ho Chi Minh Howlers (är det bara jag som tycker att bandets namn såväl som deras musik låter som ett taskigt skämt upprapat ur truten till en finnig och till utvecklingsstörning alkoholpåverkad student med havregrynsstora mjällflagor över axlarna på sin spexoverall och skavsår i handflatorna, efter en ovanligt misslyckad korridorfest?) 5. "...För att undvika köbildning" (Eh? Wut? Menar Adde att man ska komma i tid så man slipper stå och trampa i kön? Men varför skriver han inte det då?) Tyst Adrian!

Satan Takes a Holiday, Novelties & Stajnas Lobos på Who Killed Marilyn/Alcazar, STHLM, 20081031

Jubileumspartaj för WKM, som jag nästan alltid gick på när Alcazar var den fasta adressen. Trots varierande kvalitet, mycket posörer och bitvis märkliga band var det för det mesta kul, och då och då blev man glatt överraskad av vad som dök upp på scenen. Igår var det inte riktigt så kul, och eftersom jag gick hem ganska tidigt kan jag inte direkt leverera någon ordentlig gigrapport, utan tänkte fokusera på att gnälla lite. Först och främst är det mest skitfolk där, och då pratar jag om människor som antagligen tycker att de tillhör någon sorts punkscen, men egentligen är trendmedvetna studenter som lyssnar på Black Flag. Skägg, glasögon, kepsar, hattar och Gud vet vad...

De fyra utlovade DJ:sen som skulle spela punkrock vet jag inte vad det blev av med. När jag var där stod Modde från Nitad och två (andra) brillmongoloider med skägg (Modde har skägg och glajor, men är inget mongo. Dessutom var musiken lite, lite bättre när han stod i båset) och spelade metal i olika mer eller mindre trashiga varianter. Nå, ibland smög de väl in lite mer hardcorig metal, typ Blood for Blood, men det kompenserade idioterna med Kuyss och annan knarkmusik. Dessutom påstod de att de visst spelade punk, nämligen HC ("det är punk, det kallas håce!") och berättade att metalsmörjan som strömmade ur högtalarna var Hatebreed, ett band som till och med jag vet inte har haft något med hardcore att göra på typ tio år. Fucking idioter, vad ska dom lära mig?

När Stajnas Lobos gick upp på scenen vid halv elva var humöret inte på topp. En polare hade redan fått nog av smörjan och posörerna och gått hem, och förväntningarna var inte skyhöga. Det lät dock riktigt bra. Tight, snabb punk med bra driv och bra sång, framförd av två tjejer. Det problematiska var att det blev skitdåligt om man samtidigt såg själva bandet, eftersom de såg ut som en blandning av posörstudenter modell WKM-publiken och havretvålsanvändande fältbiologer - riktigt vidrigt. Efter Stajnas gick vi hem, så jag kan inte rapportera något mer än så här, men det borde väl ge en rätt fin bild av Stockholms vitala "punkscen" som inte består av en enda punkare.