Ska'N'Ska - A-Team

Ska'N'Ska - A-Team 7"

(Ska'N'Ska - A-Team 7" - A Message To You) Vilken glad överraskning! Driven Bad Manners-doftande ska från detta skäggiga gäng som blandat och gett genom åren. I början matchade deras kompetens det bedrövliga bandnamnet, men nu har de verkligen sprungit ifrån sig själva. Riktig kvalitets-baktakt, snyggt, tight, rappt blås, intensiv baktaktsmarkering och sköna melodier. Små inslag av punkstök också, som inte alls stör. Roligaste AMTY-släppet på länge, och det bästa jag hört med Ska'n'ska. Det värsta är att nu är de för etablerade för att byta namn. Två låtar, kvalitet!

Scenic Belly - Trying Hard To Be A Man 7"EP

(Scenic Belly - Trying Hard To Be A Man 7"EP - A Message To You) Det bästa bandet på AMTY:s punkrooster - Halmstadsbandet Scenic Belly - vars egenutgivna tolva No Luck! recenserades här på Punk & Oi! för exakt ett år sedan, som av en slump! Jag tror inte direkt att nåt egentligen har förändrats under det gångna året, mer än att Stockholmsbolaget A Message To You plockat upp dem. Musiken är fortfarande lättlyssnad, somrig och refrängstark. Vissa riff av närmast himmelsk läktarkaraktär; i synnerhet i titelspåret. Men sammanfattningsvis ett sound som för tankarna till The Clash' arvtagare, Rancid och deras arvtagare (tänk svensk "streetpunk" kring millennieskiftet) samt musik som associeras med dem, typ Lars Frederiksen & The Bastards. Effektiv punkrock helt enkelt. Den här EP:n bjuder på fyra jämnstarka spår, där jag ändå plockar ut favoriter i form av nämnda titelspåret samt avslutande Europe. Svensk kvalitetspunk som dock (liksom nästan alltid) förmodligen skulle vinna i personlighet om de skapade och levererade på modersmålet.

The Members till Stockholm + support

Hilfe! - EP 3 7"

(Hilfe! - EP 3 7" - A Message To You) Nästa punkband att släppa på AMTY är Växjö-bandet Hilfe!, som bildades 2012 och nu släpper sin tredje EP. Det är en ganska lättsam sak, som förmodligen inte kommer att göra så djupa avtryck i historien. Fyra låtar lagom pigg pop-punk som troligtvis drar sina influenser från skejtpunk/SoCal-band som typ NOFX, men som mest låter som ett lite snitsigare Astream. Varken bu eller bä, utan oförarglig glad-punk där refrängerna skulle kunna vässas lite bättre.

Topper - Get In The Line CD

(Topper - Get In Line CD - A Message To You) Topper har aldrig varit nån höjdare tycker jag, de kan spotta ur sig en och annan på sin höjd medioker punk-hit enligt beprövat Clash- och/eller Stiff Little Fingers-recept, men resten är mest intetsägande skval, ofta garnerat med uppseendeväckande risigt engelskt uttal.  På förra skivan Punk Don't Death... Just Get Through It (vad betyder det ens?) lyckades Topper hålla fanan relativt högt, och här tycker jag att de höjer sig något ytterligare. Visserligen saknar Get In The Line hits som Once A Punk... och Suburbs, men den håller en jämn nivå, och den taskiga engelskan märks förhållandevis lite. Det är snygg gitarr skivan igenom, och låtarna är av gott hantverk, men på det hela taget är det mer en schysst bakgrundsplatta än något man tar fram för kickar, så att säga. AMTY ska krediteras för att de börjat få fart under galoscherna igen med både släpp och gig på gång. Man kunde bara önska att de skulle välja sina utgåvor med något större noggrannhet, åtminstone på punksidan.

AMTY Ska & Punk-helg i Januari

Doka - New Era CD

(Doka - New Era CD  - A Message To You) Ska-profilerade Stockholmsetiketten (med mera) A Message To You fortsätter släppa punk. Den här gången är det Doka från Bollnäs, som i och med den här plattan släpper sin fjärde totalt. District Zero Two Seven Eight recenserades här på bloggen. Sen dess har lite hänt i alla fall. Bandet har släppt orgeln (eller åtminstone mixat ner den) och är en smula mer på hugget än på 2013-släppet. Men jag blir lite irriterad över att ett band som gör så många rätt lämnar mig helt oberörd. Om man ska överdriva lite kan man säga att Doka har allt ett melodiöst (street)punkrockband ska ha - sköna melodier, njutbara riff och slingor, lättrallade refränger, slipade musiker och en produktion som gör det hela oerhört lättlyssnat. Det enda som saknas är det där lilla extra. Det vill säga attityd, kaxighet, uppror, motstånd, ja ni hajar. Just motstånd (och då menar jag inte ideologiskt) är något jag vill ha när jag lyssnar på punk och oi!, det ska helt enkelt inte vara för lättsmält för då blir det snabbt ointressant. Sen tycker jag det är uddlöst när man spelar snäll punk med sommarkänsla mittemellan Rancid, Frontkick och Social Distortion och samtidigt vill förmedla kritik mot brännande samhällsproblem som ojämlikhet, "vardagsrasism" och säger sig vilja "hjälpa till i kampen för alla människors lika värde". Vad fan det nu betyder. Det blir lätt lika poänglöst som att spela ultraförbannad crust och inte lyckas growla ett förnimbart ord. Nu kanske ni tycker jag är en gammal grinkuk, och då har ni rätt. 10 låtar. Gillar ni de droppade referenserna gillar ni förmodligen det här.

Headons - Vi Ska Aldrig Bli Som Dom 7"

(Headons - Vi Ska Aldrig Bli Som Dom 7" - A Message To You) Headons verkar ha fastnat för modersmålet, och det är ingenting Paco Punkochoi tackar nej till. På den här lilla plastbiten har Halmstadsbandet presterat sina tre bästa låtar hittills, och både anden efter 80-talet i allmänhet och Sabotage 81 i synnerhet vilar över låtarnas sound och den generella känsla skivan förmedlar. Jag kommer även osökt att referera till Sighstens Grannar och liknande punkrock från sent 80-tal - det är melodiöst och i midtempo, men lyckas trots den relativa återhållsamheten ändå ventilera förbannad frustration. Alla tre låtar är bra, men avslutande 82 är bäst och när de tre låtarna snurrat klart och ringt ut är man klart hungrig på mer i den här stilen från Headons. Kul.

Spökstan - Hej Kompis 7"

(Spökstan - S/T 7" - A Message To You) Kul med ska på svenska, det är fortfarande inte helt vanligt. Sedan Reinholds har jag svårt att komma på något "renodlat" som gjort det, med undantag för Eskalator och Liptones senaste platta. Stockholmsbandet Spökstan fumlar lite väl mycket i ett mer reggae (i ordets sämsta bemärkelse)-artat landskap, men A-sidan är bra med sin 2-Tone-doftande drivna baktakt. Bra, mjukt sound och lagom blåsspetsat. Sången är lite trött och ger proggiga vibbar, och B-sidan drar iväg en aning långt åt röd reggae på svenska (har svårt att namndroppa här men de brukar heta nåt med Kapten det ena eller det andra eller Syster det tredje eller det fjärde), men saxofonen är sylvass! Hoppas Spökstan sneglar mer åt England sent 70-tal till sent 80-tal fortsättningsvis, som jag får känslan av att de gör i Hej Kompis och Bankrutt. Då blir det bra!

Bästa släppen 2014 - The Liptones - Sidospår CD

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2014. 

Den här är knepig. Tycker jag verkligen SÅ mycket om den här skivan? Det vetifan, men sammantaget är den såpass bra, kompetent och för all del nyskapande att den lätt slår ut andra potentiella plattor släppta under året. Jag skrev så här i recensionen av albumet i fråga.

Supertonic Sound Club Meet Dave Barker - Sheherazade CDs

(Supertonic Sound Club Meet Dave Barker - Sheherazade CDs - A Message To You) Dave Barkers röst känner du igen, om du haft minsta intresse för tidig reggae. Han var del av Dave & Ansell Collins som bl a prånglade ut (världs)hits som Double Barrel och Monkey Spanner. Här backas han av en irländsk åttamannaorkester som annars rör sig i trakterna kring soul och funk lika gärna som ska och reggae. Den här tvålåtarssingeln ser jag som en trevlig bagatell. Titelspåret är dansant uptempo-ska som man skulle kunna förvänta sig att Dave & Ansell Collins skulle låtit idag. B-sidan Little Boy  är en lite softare reggae-låt. Båda är bra men lätt glömda 

The Liptones - Sidospår CD

(The Liptones - Sidospår CD - A Message To You) The Liptones utkommer här med en elvaspårs fullängdare på trotjänaren AMTY helt på svenska. Men förutom just den detaljen är det mesta sig likt sedan sist. The Liptones är oerhört kompetenta, och det faktum att låtmaterialet på Sidospår kanske inte riktigt är fullt så starkt som det på The Meaning Of Life vägs upp av att texterna fångar på ett annat sätt, när de är på mitt och bandets gemensamma modersmål. Liksom tidigare lyckas bandet få till smärtsamt catchy blåsslingor, och minst ett par av låtarna skulle - om skivan släppts till sommaren - kunna vara radioburna sommarplågor av Guds nåde. Ett par låtar för mina tankar till svensk 90-talspop typ Jumper (naturligtvis i ska-tappning) medan andra har en tydlig punknerv och låter som Hyrda Knektar skulle gjort med (mer) blås, klaviatur och i baktakt. För fans av ska i allmänhet och svensk ska i synnerhet är Sidospår en given investering. Som pricken över i bjuds en svensk tolkning av Jimmy Cliffs örhänge The Harder They Come (Ju Större Dom Är). Köp.

Buster Shuffle till Stockholm

Svintask - Vinstvarning 7"

(Svintask - Vinstvarning 7" - AMTY) Svintask från Laholm är ett band som med sin nihilistiska och allmänt tjurskalliga motvalls kärring-approach väcker intresse och sympati. Bandet har funnits länge och gjort det mesta på sina egna villkor enligt diy-konstens alla regler, och det här är kanske därför den snyggaste och proffsigaste utgåvan jag sett av/med bandet. Det är alltså A Message To You; till vardags utprånglare av zines och skivor med baktaktstema (vilket bara det får en att undra vad svintask nu åstadkommit för något extraordinärt eftersom bolaget frångått sin vana) som prånglat ut den här skivan. Nå, så spektakulär är inte Vinstvarning, även om det är en riktigt habil punk-EP, full med argbannad punk med små stänk av hardcore och oi! Cock Sparrer's gamla örhänge England Belongs to Me har Svintask tolkat på tidigare utgåvor, dock aldrig med samma bravur som nu. Inledande Laholm Tillhör Mig är för övrigt skivans starkaste spår, mycket tack vare förlagans briljans. Resten av låtarna håller jämnhög nivå och doftar bitvis ett tidigt KSMB. Skivan är kanske ingen milstolpe inom svensk punk, men trevlig är den. Svintrevlig. Efter några angenäma vändor på skivtallriken lämnar den här utgåvan bara en fråga obesvarad: varför krediteras Boris & the Jeltsins i tacklistan??

Releasefest för ny Svintask-sjua i Stockholm

A Message To You släpper sjua med Laholms Svintask och releasefesten blir således i Stockholm, på KGB i samarbete med Riot Club. Hyrda Knektar, förhoppningsvis m fl, står på scenen. Recension på skivan dyker så småningom upp här på Punk & Oi!

AMTY/Olämpligt Sällskap presenterar:

AMTY re-launchar sida

A Message To You "släpper" ny hemsida på adressen http://www.amty.se  till helgen och meddelar att nyheter på sidan bland annat kommer vara försäljning av klassiska Brutus-skjortor, prissänkningar, reaprodukter och ljudspår.

The Liptones - The Meaning of Life CD

(The Liptones - The Meaning of Life CD - A Message To You) En tolv låtars lektion i hur ska ska låta 2012. Engelsmännen på etiketten Do the Dog gör bäst i att skolka om de inte vill hamna i skamvrån efter att ha blivit duktigt slagna på fingrarna. The Liptones är nästan att betrakta som veteraner, och visar var skåpet ska stå med sin stompiga, tighta ska med inslag av punk, pop och soul som innehåller alla ingridienser bra ska ska innehålla. En del låtar, till exempel I Love Only You och Smile för tankarna till Kalle Bah kring Soon Come... och andra påminner om The Busters i deras bästa stunder. Sångaren Mo ligger någonstans mellan Mark Foggo och Stephen Jackson (The Pietasters) och favoritspåren heter New Set of Sorrows, Turn Me On, Wyatt Earp (fantastisk orgel!), Can You Feel It, Cold Black Stone och The Meaning of Life och de två tidigare nämnda, och då har jag ju rabblat mer än halva skivan så det får väl säga sitt. Perfekt musik när solen börjar värma igen!

The Toasters till Stockholm!

Sjukt kul, och hoppas verkligen man kan komma iväg på det här. AMTY återuppstår, om än bara temporärt, och plockar med god hjälp av Control det gamla New York-baserade ska-bandet The Toasters till Nordens Venedig.