Sugar Bar är ett förfärligt ställe och Klubb Gås en förskräcklig arrangör. Kolla på gåsen till höger och ta fasta på tribaltatueringen på dess smäckra hals: there you go! Klubben har på något vis blivit en institution i Stockholmsnatten, och ett stamlokus för avskrapet av alla alternativa med smak för gitarrbaserad musik. Det blir naturligtvis en rutten soppa av stonerrock, grunge, kukenkillar, fittantjejer och alla fyllon som driver det tvivelaktiga valet att stanna ute efter klockan halv två.Den här kvällen var det punkband, levande på scenen, och DJ:n den skäggiga gåsprofilen Hutton, som enligt hörsägen på magisk väg frammanades ur ölandedräkt och dåliga raggrepliker på gamla gåslokalen 122. Enligt klubbens pressutskick har Hutton stenkoll på punk, och nog skötte han sig även om låtvalen var lite väl självklara. Det är väl som dom säger; bland de blinda är den enögda kung.
Poor Old Slugs var första band för kvällen, och dom spelade ett ganska vanligt set, med både äldre och nyare låtar. Publiken var inte sjukt månghövdad, men åtminstone ganska vital trots sin höga snittålder. Det var en bra spelning, men det blir lite enahanda med samma små Stockholmsspelningar hela tiden. Hoppas Poor Old Slugs kan spotta ur sig något officiellt ordentligt släpp snart, så de kan få chansen att pröva sina vingar på andra arenor.
På tal om enahanda kan Rogues Utd vara Stockholms mest använda punkband just nu. Trots detta var det första gången jag såg bandet live. Publiken var ännu mer tunnsådd än då Poor Old Slugs spelade, men Rogues kompenserade genom scennärvaro och energi. Jag var inte över hövan imponerad. Jag gillar EP:n, men tycker att bandet gör sig bättre på skiva, kanske av ett så enkelt skäl att man slipper se dem då i alla fall. För mycket kepsar och skit.
