Valpmynning - Nu Pyser Vi! CD

(Valpmynning - Nu Pyser Vi! CD  - Viljam Records) Smått geniala Valpmynning ifrån Västra Stockholm, med Västerorts egen Nick Culmer aka Bina i sättningen är tillbaka med ett åtta-låtars mini-album på CD. Det är sig likt sedan innan, fast bättre. Låtarna känns riktigt genomtänkta och det riffas snyggt men lågmält, och jag vill referera till The Business sent 80-tal. Det enda felet, förutom texterna som ibland kan kännas lite väl flamsiga och interna även om de bitvis också är rätt kul i sitt synbara vansinne är sången. Sångarens röst är direkt jobbig, och det kanske är en ren smaksak, men sångmelodierna känns också lite fantasilösa ibland. Annars är det stabilt jobb, hundra procent DIY och underhållande lyssning. Favoritlåten är 2 Dagar I Vildmarken, som skulle kunna vara en sån jävla punkpärla med annan text och sångare. Bra jobbat!

Bina - Mina Sommarhits MCD

(Bina - Mina Sommarhits MCD - Viljam Records) Blackebergs egen Nick Culmer, Bina Fläskhane, till vardags medlem i band som The Lost Boys och Valpmynning solodebuterar med en fem spårs digipakkad CD. Det är naturligtvis inte en stunds allvar som bjuds. Däremot är det hygglig punk som låter lite MaccLads (melodislingorna - är det ett munspel som låter som en kazoo?), ganska mycket KSMB (tack vare Binas Alonzo-artade sånguttryck) och en skopa gatpunk (I bästa låten, Djurrasens Största Skämt, kommer jag osökt att tänka på Gundog - inte på grund av pudeln som pryder skivans baksida). Dumheter som fånigt lallande, corny bakgrundssång och robotröster kanske inte tillför så mycket, men jag antar att det har sin plats. Gitarrhookarna i Sommarhits är av tuggummikaraktär, och låtarna är ganska jämna i kvalitet. Det här är såklart en bagatell, men en riktigt trevlig sådan, och jag kommer på mig själv med att flina högt åt det vansinne som dväljs i Bina Fläskhanes sinnevärld.

Valpmynning - Dags För Plan B CD

(Valpmynning - Dags För Plan B CD - Viljam Records) Om The Macc Lads av någon anledning hade vuxit upp i västra Stockholm istället för i Macclesfield skulle de med stor säkerhet ha döpt sig till Valpmynning och sin första skiva till Beez & Fläsk & Pizza och Bearnaisesås om inte Dags För Plan B. Musikaliskt är väl kanske inte jämförelsen på pricken, men Valpmynning bockar av det tematiska - det sjungs om pruttar, fläsk (crack), suspekta kompisar, fylla och mat och avvikande TV-vanor. Valpmynning är alls inga könsrockare även om texterna ofta är ganska larviga. Spexet och humorn är mer av en intern karaktär, och ibland är det svårt att låta bli att dra på munnen åt absurditeterna. Allt ackompanjerat av hyfsat melodiös punkrock som varken är särskilt snabb eller särskilt arg, men som är sjukt bra när den är som bäst, med enträgna spattiga gitarrslingor som i Mark Har Ätit Kassler (Se Upp!) (som även var med på debutdemon Polkagrisrock från 2008) eller nya hiten tillika titelspåret. Sångaren Sebbelina Myggansikte har en mycket egen röst, som det ibland tar emot att lyssna på, men som ibland funkar skitbra till musiken. Helhetsintrycket är lite ojämnt - Valpmynning kan vara riktigt bra, men de flesta låtarna på Dags För Plan B är tyvärr lite för uddlösa.