(The Pillage - We Bear Arms CD - Dim Records) The Pillage kommer från Atlanta, Georgia - staden som en gång härbärgerade ett av USA:s absolut bästa gatupunkband genom tiderna; Anti-Heros. The Pillage har dock inte alltför mycket gemensamt med sina föregångare; den största likheten är möjligtvis den ettriga sången, även om Josh inte är riktigt lika förbannad som Mark Noah. Jag kan tröttna en hel del på den amerikanska patriotismens förmåga att få sina utövare att vägra tänka längre än näsan räcker, som grabbarna gör i texten till Illegal, men The Pillage är så pass underhållande rent musikaliskt att det inte spelar någon roll. Och även om jag har svårt att ta vissa av texternas innehåll på så stort allvar, är de i regel välskrivna och bra formulerade. Musikaliskt låter det klassisk sydstats-streetpunk i stil med Roustabouts/American Static och lite Red Flag 77, även om The Pillage inte har mycket med röda fanor i övrigt att göra. Bra refränger och innovativa gitarrdetaljer lyfter musiken ännu ett snäpp, och kompenserar tillochmed att halva bandet ser ut som statister ur filmen Gummo. Tempot är ganska högt, förutom i ett av mina favoritspår; Hero, och We Bear Arms är en skiva man gärna spelar på repeat. Andra favvospår är öppningslåten Better Days och Persecuted Patriot.
söndag 24 maj 2009
The Pillage - We Bear Arms CD
(The Pillage - We Bear Arms CD - Dim Records) The Pillage kommer från Atlanta, Georgia - staden som en gång härbärgerade ett av USA:s absolut bästa gatupunkband genom tiderna; Anti-Heros. The Pillage har dock inte alltför mycket gemensamt med sina föregångare; den största likheten är möjligtvis den ettriga sången, även om Josh inte är riktigt lika förbannad som Mark Noah. Jag kan tröttna en hel del på den amerikanska patriotismens förmåga att få sina utövare att vägra tänka längre än näsan räcker, som grabbarna gör i texten till Illegal, men The Pillage är så pass underhållande rent musikaliskt att det inte spelar någon roll. Och även om jag har svårt att ta vissa av texternas innehåll på så stort allvar, är de i regel välskrivna och bra formulerade. Musikaliskt låter det klassisk sydstats-streetpunk i stil med Roustabouts/American Static och lite Red Flag 77, även om The Pillage inte har mycket med röda fanor i övrigt att göra. Bra refränger och innovativa gitarrdetaljer lyfter musiken ännu ett snäpp, och kompenserar tillochmed att halva bandet ser ut som statister ur filmen Gummo. Tempot är ganska högt, förutom i ett av mina favoritspår; Hero, och We Bear Arms är en skiva man gärna spelar på repeat. Andra favvospår är öppningslåten Better Days och Persecuted Patriot.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Toppskiva. Underbart att en svensk sida har börjat recensera bra amerikansk oi!. Du har skaffat dig en stamgäst.
Såg att du listade "Hero" som en av favoritspåren. Kan du eller någon annan som har mer koll på 1987 förklara vad den handlade om (jag var endast 5 år det årtalet, därmed inte menat att du är en gammal stofil). Kan inte av alla mina historiekunskaper klura ut vem/vad/vilka Red falcon är. Förbannat bra låt dock
Bernhard>> Du, det får jag gräva i, än så länge gillar jag låten för musikens skull :)
Bara slå mig tillbaka om du klurar ut det. Tills dess låter jag bli att spela den på diverse ölstugor så man inte får sig en suckerpunch för något man inte hade en aning om.
Skicka en kommentar