Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Alessandro (F.A.V.L. etc)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Alessandro i repris - den käcke mannen från Viterbo, Tuscia, Italien, som spelar i F.A.V.L., ordnar gig och släpper skivor under etiketten Strength Thru' Oi!  

Music Release of the year: Reconquesta – Recupera el quel et pertany, Razzapparte - Brucia!,-debut ep of Alliance from Canada,debut ep of Legion 76 from U.S.A., Plakkaggio HC - Ziggurath, Nevsky Stompers - Бессмертные.

Best gig of the year: except F.A.V.L. gigs I din’t go to a lot of gigs cause my job. I hope to go in Winter Riot fest in Bratislav or at Pretty Shitty town fest in Stockolm.

Biggest dissapointment of the year/worst releases : No disappointments,no regrets! and I repeat the same slogan of last time, less talkers more support!

Some other thoughts on the scene 2015? Did something special, bad, sad or spectacular happen?  With F.A.V.L. we did two very good vinyls 7” split with Suncity Skins and Faccao Opposta (Thanks to Vinyls 4 Bootboys records and Bords de Seine records). There was also a single collection cd/digipack produced by the Italian label Mohican Tunes records, we had few but good ones gigs, meet new friends, new bands, visited new places and will be out soon our two new songs for two different compilation (Oi Against Renzi and Skinhead Clockwork). We’re satisfy about 2015. About if we did bad things. We do always some bad things in our lifes,is impossible to don’t do it!
Smiley grin.

Whats your plan for 2016? Working for a new full length album,we will play on summer in U.S.A.-Canada, play at more gigs as much is possible possible, try to do the best of ourselves! Thanks for support and all the best! Oi it’s a world league!

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Johnnie (Grebol)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Johnnie är basist i hyfsat nybakade Grebol, som rönt förhållandevis stor uppmärksamhet på sin första lilla inspelning (där bland annat Contemptuous' Borders tolkas, och vilken kommer att recenseras här framledes), och som redan lyckats kamma hem ett par schyssta gigbokningar. Johhnie är från rätt sida av Stockholm och har således en mycket raffinerad smak.

Årets bästa släpp: Årets släpp är utan tvekan Sabotage - Faderskap i gråzonen, och Rixe - Coups et blessures.. Och Bords de Seine släppen med Tolbiacs Toads och Skinkorps (som iofs kom förra året ;) / Paco) måste också nämnas, sjukt bra!

Årets bästa gig:  Årets spelning blir svår att utnämna. Men några akter på Psk va jävligt bra, även Reconquesta på Förfesten ligger högt på listan. Men jag tror nog ändå att jag måste säga Urban Savage/Rixe spelningen i Malmö.. Trots det halvdana ljudet.

Årets besvikelse/sämsta släpp: Måste nog vara hur överjävligt dåligt man mår i en vecka efter Psk. Måste man må så dåligt efter att ha haft så roligt?

Annan reflektion - vad var typiskt för scenen 2015? Hände något nytt spännande eller tråkigt? Vad är dina planer för 2016? I Övrigt har väl det roligaste 2015 varit att vi startat upp vårt band Grebol! Och att det på senaste faktiskt blivit något seriöst av det. Planen för 2016 blir förhoppningsvis ett par släpp med Grebol, och att försöka komma ut och spela lite. Än så länge har vi två spelningar inplanerade. Premiär-spelning i Januari på Klubb Peking ,och ytterligare en TBA spelning som info om borde släppas hyfsat snart. Så ser helt klart fram emot 2016!

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Olli (Tammerfist)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Olli är en ung man från Tampere, som vid sidan av att vara sångare i Tammerfist (för övrigt snart aktuella med spelning i Norrköping) och arra gig i hemstaden också driver en liten skivbutik tillsammans med sin storebror. 

Music Release of the year: Seems like I just like to stay in old ones and in "classics" because I really haven't listened too much any new albums this year and I really needed to think about this question a while before I figured out even few albums which has been released this year and which I have bought. First one is Sabotages Faderskap I Gråzonen. Catchy tunes and I always like when bands use their native language, especially then when language is something else than english. This is exactly punk rock which I like and it was not suprise that I loved this album because the first 7" was also great stuff. Another one which I want to mention is from finland: Jukka & Jytämimmit. This album really rocks! it sounds exactly the same as stuff which was made on 70s in our hometown tampere, bands like Popeda, Coitus int, Virtanen, just to mention few. This is great finnish rock, and this kind of stuff I hope that people would make more in our country.

Best gig of the year: Condemned 84 in our hometown! It was great to see one of my all time favorite band playing in here. Bishops Green on PSK was also good one and one of the main reasons being there this year.

Biggest disappointment of the year/worst release: No disappointments.

Some other thoughts on the scene of 2015? Did something special, bad, sad or spectacular happen? It was great to organize few Oi! gigs in our town, but sad to notice that our scene in Tampere goes smaller and smaller. Hopefully new skinhead generation grow someday in here; younger ones who start to organize gigs and maybe start bands also, but at the moment older ones are not too interested about anything anymore and there are no younger guys, or at least I haven't meet anyone of them yet and they havent find their way on our gigs. If someday in here grows new skinhead generation hopefully they remember to stay out of politics, politics will destroy skinhead scene.
  
What's your plans for 2016?  Our band Tammerfist kept 10 months break because everybody was so busy, me and our bass player especially with our jobs. We did not have time to record new songs, but next year we will do it. In the start of the year, we release new demo cassette and also we play one gig in Sweden in january.

Barcelona Beach Beer Chaos - Stockholm representerat

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Mark (Barbed Wire Love Bloggzine)

 Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

"Millwall" Mark från Sveriges tråkigaste stad sett till befolkningsmängden (Västerås) försöker göra vad han kan för att hålla livsledan stången med på den senaste tiden alltmer aktiva bloggen Barbed Wire Love (.blogg.se) ... Dessförinnan publicerade han under det tidiga/mitten av 2000-talet intressanta intervjuer med scenfolk. Det var på den tiden alla inte visste allt om alla tack vare typ facebook.

Årets bästa släpp:  Det får bli dött lopp mellan Lastkaj 14 - Stormar, Sabotage - Faderskap i gråzonen och Bishops Green - A chance to change. Pga feghet. Annars var 2015 mycket ett singel/ep-år för mig.

Årets bästa gig: Jag får säga Red Alert för det är dom jag lyssnat längst på av banden jag såg. Jag tar dock mig friheten att sticka in två underkategorier: Spelning som fick mig att falla pladask för ett nytt band: The Suburbs. Årets återföreningspelning: T.S.T.

Årets besvikelse/sämsta släpp: Ingen direkt besvikelse men efter att någon postade en låt i "Jag minns min Oi!" på facebook av ett fruktansvärt spanskt (?) band så lyssnade jag igenom mer av dom....tyvärr minns jag inte vad dom heter (eller som tur är?) men det kan vara den märkligaste engelskan jag hört på år och dagar i både uttal och meningsbyggnad.

Annan reflektion - vad var typiskt för scenen 2015? Hände något nytt spännande eller tråkigt? Jag väljer att fokusera på tragiskt just nu. Det har varit oerhört trist att läsa om att hälsan vacklat hos gamla hjältar, eller ännu värre att dom gått bort. Rest in peace Tony Van Frater, Dickie Hammond och Guld-Lars. Och krya på er till Micky Fitz och Dr Know. Och sen var det oerhört tröttsamt att se punx.uk och deras "kampanj" mot homo och transfobi...genom att dra igång ett drev mot PTTB och AMWL. Vissa saker får man väl ta för vad dom är och vilka dom är...och bäst före datumet att klaga på just dessa band slåtar är väl passerat? Finns det inte annat NU att gnälla på?

Vad är dina planer för 2016? Försöka få mer spridning/gilla-klick/läsare på bloggen och dess facebook-sida. Utan att spamma eller hora. Samt få till lite intervjuer.

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Neil (No Quarter, Queensbury Rules)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Neil är en imponerande lång engelsk gentleman som bor i Bristol och spelar bas med prominenta orkestrar som No Quarter och Queensbury Rules.
 
Music Release of the year:  - I've been impressed by the Last Crusade 7", Crown Court 7" and B-squadron 7", Bakers Dozen's latest.....naturally the debut by No Quarter, not just cos I play in them, but because I feel it stands up against a lot of previous bands "debut" releases!!

Best gig of the year:  that's an easy one, Indecent Exposure at Blackpool, that was a brilliant day all round!!

Biggest disappointment of the year/worst release: disappointment for me was not playing enough gigs....not sure about worst release, can't think of any off the top of my head!!!!
 
Some other thoughts on the scene of 2015? Did something special, bad, sad or spectacular happen?- It's frustrating how fractured and broken our scene has become because of the rumour mongering and all the blatant lying from the so called "punk police".... If it continues there will be no scene left for any of us!!!! Also the scene lost a few of its people, most notably Tony from the Rejects which is always gutting......

What's your plans for 2016? plans for 2016 is to play as many gigs as possible, get the 1st record out for Queensbury Rules and hopefully some new material from No Quarter!!!!!

Thanks Neil (QR/NQ)

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Niclas (Oldfashioned Ideas etc)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Niclas lirar med och är drivande bakom Oldfashioned Ideas, och spelar även i nybakade Volver där även folk från Gatans Lag ingår.

Årets bästa släpp: Omöjligt att säga, är alldeles för dålig på att minnas vad som kommit när. Men Urban Savage släppte ju i år i alla fall, så den är given. Lost Warning gör det också bra. Suburbs och Bishops Green bör ha kommit i år om man kollar utländskt. Men jag har säkert glömt massvis med bra.

Årets bästa gig: PSK var ju grymt rakt över, kanske bästa helgen på hela året. Barcelona Beach Beer Chaos var också riktigt bra, men kanske lika mycket för allt runtomkring som för själva spelningarna. Neville Staple på Rebellion, Red Alert i Malmö, Bratz & Pejnäs i Eksjö, Lowriders & Suicide Syndicate i Tranås och Toy Dolls i Berlin är andra grejer som sticker ut i minnet.

Årets besvikelse/sämsta släpp: Kan inte säga att jag blivit särskilt besviken på något jag sett eller hört. Visst har man hört en del trötta band, men då har förväntningarna oftast inte varit särskilt höga heller. Men en besvikelse kan väl va att jag missade Rixe / Urban Savage / Digital Octopus i Malmö då, det var ju tydligen sjukt bra sägs det. Men nån måste ju missa också, en missad spelning är också en spelning!

Annan reflektion - vad var typiskt för scenen 2015? Hände något nytt spännande eller tråkigt? Kul är väl att det fortsätter trilla in nya (bra) band hela tiden, återväxten är tryggad liksom. Tycker det varit ett bra år generellt utan att kunna peka på något speciellt. 
  
Tragiskt är ju däremot att så pass många utav det äldre gardet skeppat in alldeles för tidigt, det var lite väl många där ett tag. Kan ju hoppas det räcker för en bra stund framöver nu.   
   
Trist är också att så mycket tid ödslas på att gnälla och bli kränkt. Det är iofs inte specifikt för punkscenen utan går ju igen i hela samhället. Alltså jag kan uppskatta gnäll, missförstå mig rätt. Jag älskar att gnälla över hur jävla kallt det är eller vilket jävla as grannen verkar vara. Men sitta och kasta paj på facebook och gnälla på varandra, då tappar ni mig. Inte för att allt ska vara enhörningar & regnbågar, men det behöver fan inte va meningslöst och trist heller. Gnäll med lite stil och provocera dom som provoceras bör, inte inbördes för fan!

Vad är dina planer för 2016?  Oldfashioned Ideas släpper en ny fullängdare i början på 2016 nån gång, så förhoppningsvis ska vi väl ut och spela lite av dom nya låtarna så småningom också! Nån festivalsväng till Tyskland är redan bokat, och det verkar som det blir ett besök neråt Medelhavet också framöver.  
   
Sen har vi ju Volver också som är en ganska ny grej, tillsammans med Nicke och Peff från Gatans Lag. Där är väl tanken att kanske få ut en 7” så småningom, och se om vi kan komma ut och göra något gig också kanske till och med. Vi får se!

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Tuomas (Nuoret Sankarit)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Tuomas är en ytterst angenäm herre från nånstans i Finland där han hänger runt och spelar (sjunger) punk; primärt i toppenbandet Nuoret Sankarit.

Music Release of the year: For whatever reason I didn't buy much record that were released this year. Maybe it's part of getting older and lazier but there's couple I liked: Maailmanloppu: Täältä Tulee Sota 12" One of the best current hardcore/punkbands at the moment and this is their lates release. 4 songs with postpunkinfluences. Jukka & Jytämimmit: Jytää Vaan lp. Jukka Nousiainen became famous with his rockband Räjäyttäjät. I never really liked them that much, but his solo-stuff is good! This is his first album with Jytämimmit and it have a huge early 70's rock influneces. Ei Mun Aikani Ole Vielä is a killersong! Too bad the band broke and I didn't saw them playing. Partly my own fault. Sabotage: Faderskap I Gråzonen I really liked their first 7", especially song Bättre Utsikt. Sabotage have their own fresh sound with hooky melodies. I'm really looking forward what comes next. Cosmic Psychos: Cut the Raw Prawn In couple of latest years I haven't been excited about any band that much that I've been with Cosmic Psychos (well, maybe Chrome too). Some may call their songs stupid, I call 'em genious. Maybe not as good as their previous album, but this is decent record with good songs. And no other band sounds like Cosmic Psychos anyway. 

Best gig of the year: Radio Birdman @ Stockholm 26.6.2015 Being a huge fan of Radio Birdman a couple of years now. Their album Radio appears one of the best rockalbums ever done. They are not touring much and this was probaply the last chance to see them so of course I had to take it. I expected them to be good, but they were great. Even they were old they didn't seem like my uncles playing like many of old band does. Nothing wrong with that either, thought. Agent Bulldogg, Hoist, Nuoret Sankarit @ Dog's Home, Tampere 15.8.2015 Sharing stages and playing with awesome bands and spending time with awesome people. These kind of evenings always end up too soon. Murheenlaakso @ Vastavirta, Tampere 31.7.2015 Mana Mana is the best band ever from Finland and one of my all time favourites. Murheenlaakso is quite much the same band expect without original singer who commited suicide in the early 90's. This was announced to be their last gig ever and they did with honour. Awesome band and awesome gig. Lynyrd Skynyrd, Melrose @ Jäähalli, Helsinki 5.5.2015 Big concerts aren't usually my cup of tea, but Skynyrd are awesome band. Of course they are not the same band that they were before plane-accident but they have great songs and that what matters most. I got what I expected: great songs played well. I knew Melrose is a good rockband but I haven't seen them for 12 years. They were great! Rocking hard with good songs! I highly recommend to check em out. 

Biggest disappointment of the year/worst release: Conflict @ Klubi, Tampere 10.1.2015 I was quite excited to having finally change to Conflict. Sounds were quite horrible but worst problem was that the band couldn't keep it together. After trying to get something out of this mess I realized it was only waste of time. 

Some other thoughts on the scene of 2015? Did something special, bad, sad or spectacular happen? There's been enough good gigs in Finland with different style for couple of years now, and I'm quite sure it keeps going. Bands are putting out more records I can even concencrate but that's my problem. Too bad I missed Negative Approach, but I already seen them couple of times, so no big deal after all. Seeing Radio Birdman was sepctauclar. Musta Paraati reunion worked out great, even I was a bit scepctial. Both gigs I saw were really good. 

What's your plans for 2016?  Maybe you mean next year because 2015 is coming to end? (Yes, in the questiones I... eh... mistyped...// Paco) We're working on new record with Nuoret Sankarit. We'll see if it turns out lp or ep or something in between. Play gigs whatever we got. I'm doing my zine Face Up To It but it seems I never get it done so I'm not gonna promise it's ready at next year. Hope this will help! Take care! Sorry if my english is too broken. Let me know if there's something too unreadable.

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Pontus (Nya Given etc)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Pontus bor i Norrping där han sjunger och blåser kazoo i det inte längre så nya Nya Given. Han spelar även numera i The Smüts.

Årets bästa släpp: Mycket svår fråga. Det första jag kommer att tänka på är Rixe - Coups Et Blessures. Men man får absolut inte glömma vår svenska scen där Avgå!, Lost Warning och Urban Savage stått för de bästa släppen samt samlingen Chaos in Sweden vol.2 på nystartade snail trail records. 

Årets bästa gig: Indecent Exposure i somras i Blackpool var helt klart årets gig för mig. trots feber och värkande kropp. Värt att lyfta är även Vicious Rumours och East end Badoes på PSK samt The Snipes på Antisocial. Säkert missat något som vanligt. minnet är bra men kort. 

Årets besvikelse/sämsta släpp: Mycket tragiskt med alla legender inom scenen som kastat in handduken så plötsligt på sistonde. Annars inga direkta besvikelser detta år. 

Annan reflektion - vad var typiskt för scenen 2015? Hände något nytt spännande eller tråkigt? Kul med så många klubbar och arrangörer nu för tiden i vårt avlånga land. känns som att det händer något nästan varje helg. grymt bra jobbat! 

Vad är dina planer för 2016? Vi har legat lite lågt på gig fronten med Nya Given under 2015 då vår trummis blev pappa så vi hoppas väl på att få komma ut och spela lite mer under 2016. Annars så har vi spelat in vår nya 7a som ska skickas på pressning innan året är slut om allt går som planerat. Har även börjat spela bas och sjunga i The Smüts som rest sig ur askan efter NollkompetenZ plötsliga avslut. Så får väl se om det blir spelningar bokade där med framöver och möjligtvis nått släpp i fysiskt format.

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Arthur (Avgå!, Agent Bulldogg, Snail Trail Records etc)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Arthur är ett punkdjur som bor i Södra Stockholm, rattar ljud, spelar i band, släpper skivor, köper skivor och dricker Bavaria.

Årets bästa släpp: Chaos In Sweden #2 - De Första Snigelspåren är jag jävligt nöjd med. Årets svenska blir Sabotage - Faderskap I Gråzonen, Lost Warnings andra EP, och så båda släppen med Avgå! (Hem Från Skanstull och splitsjuan med Lost Warning) är kul. Bords De Seine gjorde några trevliga släpp med bland annat Warrior Kids, Tolbiac's Toads och Toholls som är värda att nämna, och Common People Records har på samma vis släppt gammalt material med Underdogs och Subculture. Även Slyngel Rekords har fortsatt med några trevliga släpp av glömda demos etc. Utländskt som är värt att nämna är väl Reconquestas debutalbum, The Upsets dito samt, den lite lätt hajpade, Rixe-EPn. 

Årets bästa gig:  PSK är alltid skitbra. Toy Dolls, Vicious Rumours, Anti-Nowhere League, Sabotage och Psykbryt stack ut mest. Snail Trail/Antisocial arret med Sabotage och The Snipes var dock bäst i år. Delvis för att det var skitkul att dra ihop och delvis för att båda banden var briljanta. Ett annat arrangemang som var riktigt kul var festivalen Tyrolenpunk. Den hoppas jag verkligen fortsätter. 

Årets besvikelse/sämsta släpp: Det har väl kommit ett par skivor som inte riktigt var så bra som man hoppades på, men inga stora besvikelser direkt. 

Annan reflektion - vad var typiskt för scenen 2015? Hände något nytt spännande eller tråkigt? Några roliga resor/gig med både Avgå! och Agent Bulldogg, där Beach Beer Chaos kanske var bäst. Varmt som satan var det, men hellre det än det som händer ute nu. 

Vad är dina planer för 2016? Snail Trail ska släppa The Snipes tredje album som vinylskiva, troligtvis tillsammans med Klubb Antisocial. Förhoppningsvis gör vi en eller två spelningar ihop nästa år med. Avgå! ska spela in sitt debutalbum och genomföra några lovande spelningar i bland annat Bratislava, Milan och Viterbo. Agent Bulldogg har saker att göra med.

Sardo Numspa - Efter Mycket Om Och Men...

(Sardo Numspa - Efter Mycket Om Och Men... - Second Class Kids) Sardo Numspa (som jag i originaltappning antar är någon sorts fiktiv litterär figur?) kommer från Skåne gissar jag med hänvisning till vokalistens grötmål, och spelar våldsamt kompetent, snabb och välarrad trallpunk, helt klart i klass med genrens nutida flaggskepp Lastkaj 14. Men där Pjär och gänget blandar upp SoCal-influenser med ett förvaltande av det svenska proggtrallarvet tycks Sardo Numspa helt uppslukade av Bad Religion med efterföljare. Den enda svenska referensen jag skulle kunna droppa är Charles (Hårfager), men dagens trall håller tekniskt sett en högre klass än vad den gjorde på det glada(?) 90-talet, och Sorda Numspa gör sin grej galant. Därmed inte sagt att det här är något jag skulle springa benen av mig för att kunna införliva i skivsamlingen. Efter Mycket Om Och Men... är ett mycket jämnt album, och det gör det även svårt att plocka ut favoriter, även om Alla Vill Till Himmelen är låten med högst hitpotential. Nio spår, digipak, dåligt med info. Kul att Second Class Kids är på benen igen!

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Gakk (Lost Warning, Switchlight Records, ex-Royal Stakeout, ex-CDCP etc)

 Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Ibland får man för sig att Malmö bara kan uppvisa en enad präktigt miljöpartistisk front mot resten av Sverige och världen, och då undrar man vad fan det är frågan om. Varför finns ens staden, liksom? Det är då Gakk kommer till undsättning, med sin musikaliska briljans och sin uppenbara vilja att bränna skepp. Nu har han shapat upp Lost Warning som debuterade lite halvtrist, men som nu efter lite medlemsjoxande låter som om Suckers förlorade söner hittat varandra och börjat spela ihop.

Årets bästa släpp: 12" Sabotage - Faderskap i gråzonen, 7" Last Crusade - s/t , 7" Avgå! - Hem Från Skanstull, Demo: Grebol! Även om den inte är släppt så har jag fått en förhandslyssning och den låter riktigt bra.  

Årets bästa gig: Sabotage på Klubb Antisocial i Stockholm var riktigt bra men även Last Crusade i Norrköping. Club Peking levererar varje gång!  

Årets besvikelse/sämsta släpp: Puh, ingen aning.. 

Annan reflektion - vad var typiskt för scenen 2015? Hände något nytt spännande eller tråkigt? Tragiskt: Folk som drar in årorna på tok för tidigt. Vila i frid. Kul: Vi kom igång med Lost Warning på riktigt efter att ha bytat laguppställning, och fick ut både en split och en EP. Känns roligt och mycket spännande. Även att vi har ett högkvalitativt zine i form av "Marching On", Tommy gör ett riktigt bra jobb! Vi har bra klubbar och bra band. Chaos in Sweden #2 var även den en höjdpunkt på detta året. Tack SnailTrail Records! Kan fortsätta länge, men alla aktiva i Sverige gör ett jäkligt bra arbete med allting!

Vad är dina planer för 2016?  Lost Warning kommer släppa en EP på modersmålet, en fullängdare ligger i planerna också. På Switchlight firar vi 10 år som bolag så vi tänkte få ihop nåt grymt släpp där under året. Letar lokal i Malmö för att köra regelbundna gigs på samt ser fram emot vad för band som kommer spela i vårt avlånga rike under nästa år. För att citera Erik "skithue" Hamrén - "tillsammans är vi jävligt starka".

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Carl (Komintern Sect)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Carl Jahier är sångare i legendariska Chaos-bandet Komintern Sect som nu sen ett par år (åter) jobbar på världsherravälde. Ni som inte äger bandets tre klassiska 80-talssläpp i någon form får smäll på fingrarna.
 
Music Release of the year: Our greatest achievement this year is to have to play and having a lot of fun. We also made new songs we record right now and we hope to release a mini LP in the first quarter 2016. We are happy with the new songs because, in the opinion of those who heard them, we managed to make the connection and they still sound like Komintern Sect. I hope you will like them. 

Best gig of the year:  It's a bit difficult to say what was the best gig. We did beautiful experiences this year. We played with many bands, met friends. Our trip and our concerts with Lion's Law and Jenny Woo in Colombia are definitely the best experience of the year. But we also had a great time in Montreal with The Prowlers, and Barcelona with Bishops Green. The last concert we did in Munich was also a great time ... 

Biggest disappointment of the year/worst release: I try but I honestly can not find anything. We have only had good experiences this year and I hope it will continue like that. 

Some other thoughts on the scene of 2015? Did something special, bad, sad or spectacular happen? Overall, this year was a good year of meetings. I saw a lot of good gigs and listened to many great bands and I hope it's not over. I will be early December at Boqueho in Brittany to see lots of great bands and find many friends. The sad moments were seeing from a lot of guys who have been important passed away. This end of the year was particularly difficult with the loss of Fast Eddie Clarke, Tony Van Frater and Dickie from Angelic Upstarts. The terrorist attacks in Paris came to add more sadness. But, we will continue to make music, we will continue to go out to bars and party … I also want to take advantage of these few lines to wish a good and fast recovery for my friend Micky from The Business. 

What's your plans for 2016? I hope 2016 will be a good year. First, we will release our new songs. We also have some beautiful gigs projects and hopefully many meetings. I myself have a beautiful project to make a tribute to Camera Silens which I hope will come out in the first half of this year. And, I also have in the back of my head the organization of a beautiful festival, in my city, Orleans ... I hope that we can and that I would come to realize all these fine projects. And then gigs, meetings, trips (I hope to come this year in Stockholm for PSK).

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Jansson (Pretty Shitty Town, Klubb Peking etc)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Jansson är en östgötsk katt som vid sidan av att vara hyfsat nybliven förälder dessutom är delägare i Pretty Shitty Town Records samt arrar spelningar under diverse olika namn. 

Årets bästa släpp: Att välja en skiva är alltid svårt... Personligen tog det ett tag innan jag började lyssna på Bishops Green, men sent om sider skall syndaren vakna. Deras tredje album som kom i våras ”A Chance to Change” är ett fantastiskt album även om man var tvungen att lyssna in sig lite mer än på föregånde skivor.

Årets bästa gig: Spelningarna är navet inom scenen, det är helt klart det som gör allt så förbannat kul. Man får träffa folk, se band lira, köpa skivor mm. Jag vet att oavett i vilken del av scenen man lägger sin kraft på så tar det en jävla massa tid. Vill därför passa på att ge alla er där ute som åker land och rike runt och bidrar till den levande scenen en stor eloge. Det är ni som får oss som arrangerar spelningar att bara vilja fortsätta. Det bästa giget i år vill jag påstå är Bad Manners i Badalona, gubben gick inte bara upp på scen och gjorde vad han skulle, han öste järnet och det lyste verkligen kring honom. Lokalen badade i gjädje, dans, svett och öl! Champions Inc spelningen på Punk Rock Bowling var en höjdare och Last Resort i Oslo blev en klassisk kaotisk spelning med Roi Pearce liggandes mitt i trumsetet. Finns så himla mycket att välja bland, men detta blir min topp 3.

Årets besvikelse/sämsta släpp: Jag vill påstå att jag inte vart på någon dålig spelning i år och dissa plattor bör folk som i alla fall kan hantera ett instrument göra. Det finns dock sämre lokaler, känner dock inte för att hänga ut någon specifik då jag vet hur svårt det är att få tag i bra lokaler man kan vara i. Eftersom jag arranagerar en del gig så vet jag hur svårt det är. Därför är det grymt att se alla klubbar som gör ett fantastiskt jobb, ni vet vilka ni är så ta åt er!

Annan reflektion - vad var typiskt för scenen 2015? Hände något nytt spännande eller tråkigt?  Fanzinet ”Marching On” är något otroligt kul, alltid tyck att det är mer intressant/trevligt att läsa i fysisk form. Nu hoppas vi bara att det lever vidare och än så länge verkar det ju gå riktigt bra. Tragikomiskt är som alltid alla internetkrigare, lägg ner och lägg av. Det ska alltid vara ett hetsande hit och dit om fel och rätt, sluta tryck ner i folks halsar vad man skall tycka eller inte tycka. Båda sidor suger lika mycket kuk.

Vad är dina planer för 2016? Det är mycket spännande nästa år. Arbetet med PSK är som alltid igång året runt och känns som vi även 2016 fått till en riktigt fin line-up med en riktigt fet förfest som kronan på verket. Med Hard And Smart rullar det på (in och beställ från oss) och med Club Peking har vi redan nu 3 bokade och klara gig inför 2016 med det första 23 Januari då Tammerfist, Nya Given och Grebol står på scen, så det känns jävligt inspirerande.

Diverse scenkaraktärer summerar 2015 - Sedge (Indecent Exposure, Jack The Lad)

Paco avrundar 2015 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2015. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.

Sedge spelade/spelar trummor i kultbandet Indecent Exposure, samt i nystartade men veterandrivna Jack The Lad, som nyligen utkommit med sin debutsjua. Han är kortfattad men kärnfull.

Music Release of the year: I think No Quarters' album and the Jack The Lad single.

Best gig of the year:  Index at blackpool. Like going back in a time warp to the 80's 

Biggest disappointment of the year/worst release: The amount of time it took to get the JTL single released 

Some other thoughts on the scene of 2015? Did something special, bad, sad or spectacular happen?  Fed up of all the bands still having to deal with Internet warriors and having gigs cancelled and shit thrown at them 

What's your plans for 2016? Hoping to get some old bands playing together something special. Releasing Jack the lad Album we hope