(The Clichés / The Janitors - Split 7" - Randale Records) En alldeles för sen recension av den här spliten mellan Norrköpingsbandet The Clichés och franska The Janitors, som tillhör den nya vågen av fransk skinheadmusik men som har några år på nacken. The Janitors (vi börjar med baguette-sidan även om den är B-sidan) har gjort sig kända för sitt Chiswick/Raw-sound, och således är det lätt att börja referera till tidiga Skrewdriver, The Unwanted, eller för all del The Killjoys. Min förhoppning har alltid varit att bandet ska koncentrera sig på att skriva på modersmålet och därigenom bli ett sorts 2000-talets Brainwash, men Janitors envisas med engelskan och är därmed ganska slätstrukna. De här två låtarna utgör inget undantag.
The Clichés lyckas med att vara både kreddiga och extremt populära, och det är bra. De sneglar om man får spekulera lite fritt också mot pubrock, vit r'n'b och Tumbling Dice, men också mot The Who och senare förvaltare av arvet, som till exempel The Templars. Deras två låtar Sensitive Age och Easy Does It! är bra utan att vara i närheten av det bästa bandet presterat och Sverige slår Frankrike på fingrarna med sin krisproll. Easy Does It! är bäst. Snabb, tight och catchy.
lördag 25 december 2010
The Clichés / The Janitors - Split 7"
Etiketter:
Oi,
Punk,
Randale Records,
Recension,
The Clichés,
The Janitors
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar