(V/A - Hurra For Norge Vol 1, 2 & 4 CD - Svindel Records) Tidigare har jag inte haft någon koll på Norsk punk alls, noga räknat. Cockroach Clan och Oi!-band som The Whalers och Fuck-Ups, samt lite senare konstellationer som Bitches & Bastards har slunkit ner, men jag har aldrig varit sådär jävla imponerad, i synnerhet inte när Norrlandsshit släppte Sweden & Norway United, där Sverige vann på knock-out (om det hade varit en versus-skiva) trots att våra bidrag inte heller var skitvassa. Historiskt känns det trots detta som om Norge har extremt mycket att erbjuda, och detta kan jag säga efter bara några genomlyssningar av Svindels historiska dokumentation Hurra For Norge om fyra volymer. Kommer på mig själv med att ibland undra om inte norsk punk rentav var mer spännande än svensk dito, på slutet av 70-talet och under 80-talet. Även om det har blivit något sorts miss och jag bara kunnat ta del av spår 1-26 på volym 1, samt att volym 4 låg i både sitt eget fodral och i det avsett för volym 3 har jag kunnat plocka en hel del russin ur en kaka som också innehåller en hel del svårlyssnat, från risiga kassetter eller skramliga liveupptagningar. Förutom detta kommer materialet från diverse sjutumssläpp och samlingsutgåvor.
Volym 1 och 4 inleds och avslutas båda med 77-punkiga Z-Off som levererar titelspåret. Annat anmärkningsvärt på första skivan är melodiösa Kjött, K-Anfall (som har ett sound som påminner om uk82 i allmänhet och The Ejected i synnerhet) Krampe, som i Lykkelige Foreldre leverar sågot som skulle kunna sägas låta tidig Göteborgspunk eller kanske ännu hellre inneha det stilbildande Chiswick-soundet. Andra favoriter är småproggiga Elektrisk Regn, 77-punkiga Frontpage, samt Rats, vars sångare låter som Erik i Frenzy Four. Ville Lowlifes norska favvoband Haerverk bjuder på livelåten Politimann (en cover av Devos Mongoloid) och Slips covrar Cockney Rejects' Flares & Slippers (Militaer og Politikk) i en taskig replokalstappning.
På andra volymen är de konstellationer och låtar som fångar mitt intresse de som följer: ÖBK - Snutesvin (ganska klassisk skandi-HC), K-Anfall - Konstant Anfall (fortsatt skön uk82-punk, men med lite väl taskig ljudbild), Oslo Beurs - Skyggene Fra Igår (tung 77-punk), Feber - Dröm Eller Mareritt (bra juvenil tvåtaktspunk á -81), Betong Hysteria - Det Er Bare Lögn (slö hardcorepunk), Barn av Regnbuen - NRK (egensinnig HC), Svarte Faen - Regjer (låter intressant och ger mersmak, trots lågt mixad sång), Siste Dagers Helvete - Seks Fot Under (någonstans mittemellan Sötlimpa och Puke), Norrske Budeier - Levende (konstig postpunkkakofoni med kvinnlig sång), samt Öresus - Mannen I Badetkaret (lite Stockholmspunkigt á senare 80-tal).
Volym fyra är riktigt bra, när den är bra. Den inleds med ett oemotståndligt riff signerat Hjertesvikt A/S, och tänker man bort den norska sången skulle jag svurit på att det var franskt 80-tal av den lite poppigare skolan. Nästa helt fantastiska låt bjuder Emergenzy på. Det är Vice Squad, fast på norska helt enkelt. ÖBK fortsätter bjuda på kvalitativ råpunk av typiskt nordiskt snitt, och Konstant Anfall (Är det K-Anfall? Förvirrande...) låter faktiskt lite som Camera Silens när de blandar in lite dubig baktakt och kombinerar det med bra, aggressiv sång. Flimmer Twins spelar rockigt och melodiöst, PVC bjuder på midtempopunk med kvinnlig skönsång och Oppslutning försöker slå rekord i hur många Oi-Oi-Oi! man kan få in i en och samma låt. Andra trevliga bekantskaper är Svart Framtid (Dis-käng) och De Sjenerte, som spelar någon sorts crazy ska-punk.
Sammanfattningsvis kan man säga att Hurra For Norge har en mycket stor spännvidd (78-88 och med nästan samtliga då existerande subgenrer täckta) och att det är en kulturgärning helt i klass med Ägg/Distortion-boxen Varning För Punk. Om ni är nyfikna på norsk punk eller bara vill berika er med lite nytt, vänd blicken åt vår granne i väst och beställ från Svindel Records!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar