Diverse celebriteter summerar 2009 - Pike (Kjell Hell):

Årets svenska; Gillar alldeles för mycket musik för att kunna utsetta en enda CD…tror alla som gillar musik inte kan sätta fingret på en platta….så jag sätter 3 på listan. Blygsam spm jag är gillar jag Gatans Lag - Låt mig stanna…. mycket (konstigt, annars skulle jag väl inte släppa den). En annan jag hoppats mycket på var On The Job - Rock'N'Oi! Som lyckades bra med sitt lite släpiga sound. Troublemakers - Made In Sweden som trots den utländska titeln och skivbolag fortfarande levererar klassiksk svenskpunk….alltid lika bra.

Årets utländska; Kill Baby Kill - Product of Society levererade kanske den bästa plattan med stenhård och tät Oi! med fyndiga texter. Med The Casulties - We Are All We Hate gav precis vad man hade förväntat sig men de fick även in ett par låtar med punk-reggae takter i…mumma. Sedan de båda nysläppen utav Komintern Sect - Les seigneurs de la Guerre/Dernier Combat….Viva la France!

Årests samling; 16 band, 4 skivbolag, 4 starka röster….alla slog sig samman och levererade ännu en soon-to-be klassik svensk punksamling V/A - Chaos In Sweden…dock lite besviken att samlingen inte fick titeln Chaos en Suedé.

Årets gladaste; Många skivsläpp i Sverige - Körsbärsfettera, Nemas, On The Job, CDCP, Vindicate This!, C.I.S., The Clichés, Gatans Lag, Troublemakers, Ultima Thule. OM detta håller i sig 2010 blir det ett trevligt år.

Årets besvikelse; Varför envisas så många svenska band med att sjunga på engelska? Punk låter bättre på modersmålet.

Årets 80-tal; Hitlertröjor på Stockholms puben Southside.

Årets catfight; Karpstryparen v. Paco. En mycket underhållande duell i Oi!-kunskap.

Årets kram; Går till alla punkklubbar inom scenen. En stor eloge till de som orkar, gång efter gång, fast folk ibland inte ens orkar dyka upp. Stort TACK till PST, GBG Oi!, Klubb Pogo, Olämpligt Sällskap, Kuggnäs och Rassle.

Årets tår; En för Sveriges punkscen stor profil och en av mina äldsta vänner Peter Punk gick bort. Du är saknad - Tjoflöjt!

Årets utropstecken; Saturdays Heroes från Finspång och The Horrorcocks från Örebro släppte båda bra demos och borde nog kunna fixa varsitt debut släpp 2010.

Årets bästa konsert; Evil Conduct i Norrköping 28/2 och Kill Baby Kill i Helsinki 28/3.

Årets Upplevelse; Abrasive Wheels och Channel Three på Rebellion i Blackpool i somras. Nostalgi och ett jävla drag på en och samma gång.

Året Go-Bananas; Mattias Jonson sätter 3-0 i förlängningen (117 min) mot Assyriska inför 10458 personer vilket betyder fortsatt Allsvenskt spel för Djurgården.

Årets malplacering; Herr Hell och Seniore El Thommo på ett utsålt Globen-gig med Green Day i parkettgolvets bar.

Nyårs-önskningar; Antipati-släpp på svenska, Unit Lost-släpp på svenska, Cock Sparrer på svensk mark, Kjell tischor att pryda kropp med.

Diverse celebriteter summerar 2009 - Thomas (Agent Bulldogg/Non Serviam):

Paco bad mig sätta ihop någon form av lista av vad som varit bra, scen relaterat, 2009. Personligen har jag svårt att få ihop ens 5 grejor men det har nog mest att göra med att allt det dåliga som hände tenderar att ta över ens intryck. I alla fall mina. Nå, till de bra sakerna som hänt är det mesta relaterat till resor för min del, och ofta är det då resan i sig som varit kul och bra. Det man sett har kanske inte alltid imponerat så där jättemycket.

Det som i alla fall står ut klockrent är Madness i Victoria Park 17 juli. För det första var det en grym resa, med bra och roligt resesällskap, mycket dricka och förvånansvärt bra uppstyrt. Att trippen dessutom höll i sig nästan en hel, väldigt händelserik vecka drar ju inte alls ner helhetsupplevelsen. Sen var ju konserten suverän och den blev ju absolut inte sämre av att The Pogues med en, efter förutsättningarna pigg Shane MacGowan agerade förband. Att Madness ALLTID levererar vet alla som någonsin har sett dem. Dagen till ära kryddade de dessutom sin hitkavalkad med i stort sett alla låtar från senaste plattan The Liberty of Norton Folgate. Magnifikt!

En annan rätt rolig resa var den till Norrköping när Lowlifes och Shortcut lirade på förfesten på fredagen och Evil Conduct, Antipati och Sniffin’ Glue spelade på lördagen. Även här bidrog resesällskapet i allra högsta grad till att det blev en bra upplevelse. Kul med en tvådagars minifestival och alltid trevligt att bo på lyxhotell även om små snorungar stjäl ens pannkakor och man har röster i huvudet. Att sedan långt ifrån alla banden levererade är väl en annan femma. Men men…kallt var det också!

Tredje resan värd att nämna blir den till Göteborg där Clichés, Superyob och Gatans Lag spelade. Denna gång var helt klart resesällskapets förtjänst, och allt som hände runt omkring som gjorde resan minnesvärd. Banden tittade jag i ärlighetens namn högst sporadiskt på men som sagt så var det som hände runt omkring det roliga. Även om alla delar inte kändes så där jättekul där och då. För övrigt är det nog bland de absolut roligaste hemresor jag någonsin gjort på flera plan.

Andra bra saker som hänt var väl att följa med Lowlifes till Uppsala och ”gå över bron med Kung Sol” samt dessutom plötsligt vara yngst i gänget när jag klev in i Bristles’ loge. Beat Butchers-galan var också kul. Det var som en klassåterträff men en som folk faktiskt sett fram emot på allvar. Mycket lyckat! Channel 3 på Rebellion var självklart suveränt, men också ett av få glädjeämnen den festivalen. Peters frånvaro lämnade ett stort tomrum i dubbel bemärkelse. Peter-Punks Pokal var däremot var däremot ett betydligt gladare sätt att minnas honom på. En tanke ägnades, åtminstone av mig, samtidigt åt tre andra vänner: Jonas, Martin Oi och Cricko som också gick bort i samma veva som Peter. Alla inom loppet av 18 dagar faktiskt. Nå, en stor eloge till Club Underground som arrade, lagen som spelade och banden som spelade. Eloge också till publiken, samt till Vindivate This! mycket hedrande val av cover. Starkt!

Plattor då undrar någon? Nja inte så många släpp som föll mig på läppen i år men så är jag ju en motvalsgubbe av rang också. Warrior Kids nya var väl okej. Tycker de har tappat lite men de bra låtarna är självklart väldigt bra. The Liberty of Norton Folgate med Madness var däremot en höjdare och samma gäller Versace Style med En Svensk Tiger som lätt plockar hem priset som bästa inhemska release. Annars slås det gärna på stora trumman till höger och vänster om alla möjliga svenska släpp men de infriar sällan mina förväntningar. Kanske är de för högt ställda eller så gillar jag helt enkelt inte så mycket av vad som går hem hos många andra. Sen föredrar jag i stort sett alltid när band sjunger på sitt egna språk, oavsett vilket. Detta ska inte ses som en diss utan snarare som ett bevis på att scenen är så pass diversifierad att det inte finns band som ”alla” måste gilla. Och det ser jag enbart som något positivt. Så länge man tror på sin pryl och drar sitt strå till stacken är man alltid värd support. Bara för att en gnällig gamling inte tilltalas betyder inte det att det är dåligt. Så fortsätt köra ert eget race och bry er inte om vad någon annan tycker.

När det gäller 2010 hoppas jag på färre dödsfall, men så lär det inte bli. Sen lär det inte heller bli lika kul som jag faktiskt har haft ”vid sidan av scenen” i år. Några rejält minnesvärda ögonblick. Tack för dem!

Inget Rassle 2010

Trots rykten om självaste Cock Sparrer, meddelar Rassle på hemsidan:

"TYVÄRR KOMMER DET INTE ATT BLI NÅGON FESTIVAL 2010. VI HOPPAS ATT VI ÅTERKOMMER FRAMÖVER. VI TACKAR ALLA FESTIVAL BESÖKARE SOM GÄSTAT OSS TIDIGre år. oi and out"

Hoppas det blir något av den där Chaos In Sweden-festivalen det snackas om i alla fall.

Diverse celebriteter summerar 2009 - Ville (The Lowlifes):

• Regulations live på Who killed Marilyn.
En av de bästa gigen jag sett 09. Det var första gången jag hörde bandet och det räckte för att kolla upp de närmre och köpa första Lp:n. Riktigt bra är de på skiva också. Kolla upp Regulations på www.myspace.com/regulationshc och lyssna på fantastiska Annas Eyes och Police Sirens.

• 2komponentZ första vinylsläpp i form av en 7”.
Är årets bästa svenska släpp. Gillar du brittisk ”andravågenpunk”, är det här något för dig. Kolla upp 2komponentZ och köp 7” här www.myspace.com/2komponentz. Hört rykten om att det inom snar framtid kommer att släppas en samlings 7”med 2komponentZ, ett till svenskt band och två brittiska. Det ser vi fram emot.

• Rogues United’s – Black hand 7”, samt alla deras gigs man besökt.
Helt plötsligt dök de upp. Såg herrarna första gången på snövit och bra som fan var det! Sen kom 7:an och ännu gladare blev man. Bra skiva rakt igenom. Gillar du amerikansk ”andravågenpunk”, så kollar du upp Rogues United på www.myspace.com/roguesutd och köper skivan. För övrigt spelar Rogues united på snövit tillsammans med The Lowlifes den 16 januari. Jag kommer.

• En Svensk Tiger – Bomba Stureplan och Ministeriet är Falskt.
Två låtar som fick mig att rysa när jag såg dem på 44an. Dessa två har spelats sönder under året och jag slutar inte rysa. Så jävla bra är de. Ska man lägga det i ett fack, så blir det väl svensk 77. Gillar du sånt, går du in på http://www.blogger.com/www.myspace.com/ensvenskfuckingtigeroch lyssnar på deras två hits.

• Dead Wretched - For the Innocent live på Rebellion
Visst var det kul att få höra No Hope for the Wretched, som är mångas favorit, och resten av låtarna från singlarna. Men det bästa för mig var när de spelade min favoritlåt For the Innocent (-82)”(Finns tyvärr bara på demokassett). Det var ett magiskt ögonblick och en, kanske två, tårar fälldes. Det var nog också höjdpunkten på årets Rebellion. Ladda ner låten längre ner.

• Nya Zeeland punk 77-87.
Alla positiva upptäckter i form av No Idea, Compos Mentis, Flesh D-Vice, Proud Scum, The Spelling Mistakes och Acid Reign. Låten Hate Hate med No Idea från -83 är ett smakprov på hur kiwipunk kan låta. Ladda ner längre ner.

• The Controllers – Slow boy!
….He’s a slow boy….. . Vilket jävla mästerverk av The Controllers från Kalifornien, USA. Släppt 1978 på en 7” med samma namn. Den här låten har slagit djupa rötter i mitt huvud och där kommer den att stanna ett bra tag framöver. Också den finns att ladda ner.

• Glidslem
Mikael Sörling uppmärksammar dem på sin blogg. Det gör han rätt i, för att Glidslem är ett bevis på att Sverige levererar bra punk. Gå in på http://www.blogger.com/www.myspace.com/glidslem, lyssna på låtarna och köp deras demo. Min är på väg!

Soundtrack

Diverse celebriteter summerar 2009 - Niklas (Klubb PST/PST Records):

Utan nummerordning så var detta några av dom höjdpunkter som var under 09. Har säkert glömt en massa, men detta är de fem punkter jag först kommer att tänka på:

Superyob, The Clichés och Gatans Lag live i GBG.

Grym spelning som verkligen höll vad den lovade. Alla band levererade denna kväll och kul att äntligen se Superyob på svensk mark. Gott om goda vänner på plats och riktigt kul att äntligen få se The Clichés lira live.

The Clichés - Bottom of the Barrel 7"

Var så otroligt kul att äntligen få ut den första volymen av denna återkommande serie vinyl-7"or med svenska band. Och responsen var verkligen över förväntan. Kul då det bevisar att det fortfarande finns intresse av att köpa musik inom scenen.

Chaos in Sweden - V/A

Otroligt bra skiva där både nya och rutinerade band får samsas om speltiden. Kanonlåtar av de flesta och ett otroligt roligt initiativ av dom som släppte den. Mer sådant! Värdig efterföljare efter Brewed In Sweden.

Evil Conduct feat. Franky Flame - The Way We Feel

Evil Conducts slöa, medryckande Oi! passar perfekt med Frankys stämma och pianospel. Sen att Evil Conduct är bra killar som verkligen har båda fötterna på jorden jämfört med vissa utländska band inom scenen gör ju inte saken sämre!

Gatans Lag - Låt Mig Stanna...

Softare, slöare och bättre. En kanonskiva från Göteborgs absolut bästa band. Kul med mer intrumentala inslag på denna skiva. Mer varierad än debuten.

Små men roliga saker under 2009:

Mensi tillbaka i Upstarts.

Karpstryparns fabler.

Alla bloggar/hemsidor som uppdateras.

Mer skivor än någonsin släppta av svenska bolag.

Alla gigs/klubbar mm som arras runt om i Svedala.

Alla roliga återsläpp, bl a The Glory, Condemned 84 7" mm

Nya, lovande band inom scenen.

Diverse celebriteter summerar 2009 - Bucka-Hans (Poor Old Slugs):

Om de får tummen ur summerar lite olika scenkaraktärer 2009 samt uttrycker eventuellt någon förhoppning om 2010. Först ut är Bucka-Hans, sång och gitarr i Poor Old Slugs.

1. Rebellion 2009. Förutom själva vistelsen i England som bland annat bestod utav övernattning på en flygplats, treliters-flaskor 7,5%ig cider för £3-4 styck, Jockes halvätna kebaber och ett jävla rännande genom Blackpool nattetid då min flickvän och jag inte delade hotell så var denna festival mycket trevlig. För många skivor och på tok för lite pengar fanns tillgängligt och banden var så många och bra att man till slut inte orkade mer och skippade något lågprioriterat band till förmån för delar av Jurassic Park och Karate Kid på hotellrummet. Några av de band som kändes värda att se var: Dead Wretched, The Templars, The Adicts, Abrasive Wheels, Major Accident, Last Rough Cause, Argy Bargy, Stomper 98, Newtown Neurotics, Section 5, Resistance 77, A-Heads och Splodgenessabounds.

2. Poor Old Slugs på gång igen (eller på allvar för första gången). Efter att trummisen Söder hoppat av (iofs också under 2009) fick vi en nytändning iochmed den nya trummisen Axel och medverkan på Chaos In Sweden-samlingen. Efter etta följde ett par gig och medverkan på ytterligare en samling som kommer 2010.

3. En massa svenska band har släppt en massa saker 2009. Jävligt kul att det händer saker inom scenen. Förutom den ovan nämnda Chaos In Sweden så har bland andra Gatans Lag, The Clichés, On the Job, CDCP, Körsbärsfettera, Rogues United, Antipati och Vindicate This! släppt åtminstone varsitt alster detta år. Det mesta av det var dessutom riktigt bra.

4. Förväntan inför 2010. Efter ett bra år som 2009 då det hänt mycket mer än det jag har nämnt, är det med stor förväntan jag går vidare till ett mycket lovande 2010, som redan med följande lista verkar bli åtminstone jämbördigt med 2009:

*Rykten om Cock Sparrer till Rassle.

*UK Subs till Strand.

*Bra line-up till Rebellion.

*Garry Bushells nya Oi!-samling.

*En eventuell uppföljare till Chaos in Sweden (?)

*Om allt går väl Chaos In Sweden-festivalen.

*Kommande släpp av en massa bra svenska punkband.

God Jul!

GOD JUL!

Värdaste återsläppen 2009

84 Records släppte tidigare i år The Glory's fantastiska We Are What We Are (ursprungligen på Link 1988) på CD komplett med bandets spår från Skins & Punks-spliten med The Magnificent (Oi! Records 1987) och demolåtar som bonus. Givet köp med detta återförenade band.

Super Yob's två första album har sålt slut i Hammer Records upplagor, och bandet släppte båda skivorna plus bonus (bland annat originalversionen av Strength of the Nation) på en fullmatad CD betitlad Double Trouble.

Skönast är nog ändå Euthanasies utgivning av Komintern Sects diskografi i form av två skitsnygga CD-utgåvor fullproppade med pins, posters, coasters och annat nördmaterial. Ett givet köp för alla punkfrankofiler.

Bästa släppen 2009 - Vindicate This! - Stronger Than Yesterday

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009.

Efterlängtad debut av allstarbandet Vindicate This! från Malmö. En skiva som växer för varje genomlyssning. Det enda raka här är väl att länka till den helt nyligen upplagda recensionen.

Bästa släppen 2009 - Warrior Kids - A La Gloire Des Losers

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009.

Alright! Produktiva Warrior Kids från Marseille är bättre nu än då det begav sig, men det har varit känt sedan Carton Rouge. A La Gloire Des Losers är snäppet vassare än Fais du Rock men inte riktigt lika bra som de två första albumen efter återföreningen. Vi får hoppas att Pike på Kjell Hell ger Warrior Kids på svensk mark ytterligare en chans, då senaste besöket 2004 (?) visserligen var fenomenalt, men drog för lite folk för att bära sig ekonomiskt. Och betänk då att det andra bandet på tablån stavades The Crack. Förhoppningsvis ser det bättre ut nuförtiden!

Bästa släppen 2009 - V/A - Chaos in Sweden

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009.

Oh så fucking självtillräckligt av mig att nominera den här tydligt franskinspirerade plattan till en av de 10 bästa 2009. Men det är den. Man kan göra lite hur man vill med såna här samlingar, men är de snygga, har hyfsat bred spännvidd och fenomenala låtar som de av Poor Old Slugs, The Lowlifes, Vindicate This! och Unit Lost spelar det inte så stor roll om det är lite ojämt eller så.

Bästa släppen 2009 - Resistance 77 - The Spirit of S:t George

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009.

Mini-CD eller CD-EP eller vad du vill med gamla Derbyshire-bandet Resistance 77 (enligt karpstryparn bandet som myntade begreppet Oi! ca två år innan de blev till). Skitsnygg skiva, och titelspåret är värt varenda penny skivan eventuellt kan kosta. En refräng som får en att vilja dricka sin vikt i bitter och en fantastisk men SD-gnällig text som nästan får en att tro att man är britt: ".../but English traditions count for nothing/ as patriotism is just not allowed/ It's fine for every other country/ To celebrate their patron saints day/ But if you say you're proud to be english/ Your equal rights are taken away/ Keep S:t George in my heart keep me english/ Keep S:t George in my heart I Pray/ Keep S:t George in my heart keep me english/ Let us celebrate S:t George's Day.../" Köp!

Bästa släppen 2009 - The Last Resort - You'll Never Take Us - Skinhead Anthems II

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009.

Att The Last Resort skulle kunna vara så här jävla bra igen trodde jag icke. Med samma hotfulla ljudbild som då det begav sig på 80-talet - bara lite bättre - avverkas låt efter låt på You'll Never Take Us som om det inte alls gått drygt 25 år. Favoritlåtarna är intakta sen jag recenserade plattan i maj. Jag är bara lack för att Resort ställde in konserten i Göteborg, det hade liksom varit pricken över i:et i sommaren. Eh...

Bästa släppen 2009 - Körsbärsfettera - Alla Ska Ha Linne

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009.

Det känns nästan lite populistiskt att slänga upp den här sönderhyllade gröna debuten på årsbästalistan, men den är såpass svängig och har tillräckligt mycket energi och enkla men geniala melodier för att platsa. Sen kan man ju såklart störa sig på att vissa bitar här och där rent textmässigt inte håller måttet, eller att skivan blir lite enahanda efter ett tag. Men när det är sommar och man är full funkar det också.

Bästa släppen 2009 - Kill Baby Kill - Product of Society

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009.

När jag tidigare nämnde KBK i bloggen renderade det anonyma kommentarer som benämnde bandet som vit makt-band och hej och hå. Jag skulle gärna vilja reda ut definitionen av det begreppet, men jag är inte så intresserad att jag pallar göra det just nu. Dessutom undrar man ju vad den anonyme läsaren förväntade sig av en snubbe som spelat bas i Brutal Combat liksom... Anywho, på Product of Society finns det inte mycket som med varken vilja eller fantasi kan kallas vit maktigt, utan det är en schysst oi!-platta med driv, starka låtar och bra texter (förutom pinsamma Skinhead Nightmare). Ibland tangerar Kill Baby Kill gränsen för vad som kan kallas acceptabelt när det kommer till flirtande med gammal hårmetall, men skivan är som helhet alldeles för bra för att det ska bli alltför störande.

Bästa släppen 2009 - Gatans Lag - Låt Mig Stanna Tre Dagar I Himmelen Innan Djävulen Vet Att Jag Är Död

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009.

Även Gatans Lag växte med sitt andra album. Det förra; Alla Hängda Rövares Själar, levde i princip helt på sin stomme, den tidigare släppta demon. Med uppföljaren Låt Mig Stanna... taggade de ner lite grann med det fjortispublikfriande greppet och växte både innehållsmässigt och rent musikaliskt, med snygg produktion och sax och orgelpålägg. Återstår väl att se när nästa släpp med Gatans kommer, då bandet är spridda geografiskt och medlemmarna dessutom sysslar med andra projekt vid sidan av.

Bästa släppen 2009 - The Clichés - Monkey See Monkey Do

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009.

The Clichés andra album Monkey See, Monkey Do fick mig att betrakta Norrköpingsbandet som ett mycket intressant och begåvat inslag i den svenska skinheadrock'n'rollfloran. Till skillnad från hyfsat fantasilösa No Justice Just Us från typ fyra år tidigare är den lekfull, kompetent och mångfacetterad. Influenser från Vit r'n'b, The Who och sparsmakade glaminfluenser samt ett solitt låtsnickeri gör Monkey See, Monkey Do till en skiva med lång hållbarhet, samt stärker Sveriges rykte som habil leverantör av kvalitativ punk-och skinheadmusik.

Bästa släppen 2009 - CDCP - Brassknuckle Bonanza

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2009. Det har för övrigt varit ett bra år också för inköp av gammalt och nya upptäckter av äldre storheter.

Först ut är CDCP och deras CD-EP Brassknuckle Bonanza, som höjde bandet rejält i mina ögon. Jag recenserade aldrig skivan, men gjorde ett omnämnande här. Som en fusion av Oxymoron-Oi!, svennekäng och rockarolla. Hur bra som helst, och i synnerhet blandbandsmåstet Hated In the Nation (Is a Fucking Understatement). Den här skivan borde alltså alla med ett intresse för ny, svensk punk redan inneha eller snarast införskaffa.

UK Subs till Stockholm

Vindicate This! - Stronger Than Yesterday CD

(Vindicate This! - Stronger Than Yesterday CD - At The Poor House Productions) Vindicate This! debuterar på albumformatet med en fullkomligt lysande 15-spårs CD som utan problem hamnar i listan över de fem bästa skivorna släppta under 2009. Det är stenhård Oi! i The Templars-stil (tänk de tre senaste albumen på GMM), samt med vissa drag av gamla Guttersnipe,och jag vet inte vad det är som gör det. Kanske är det snygga körer kombinerat med något sorts norrländskt vemod, som batteristen Gustaf i så fall skulle ha tagit med sig från Umeå när han utvandrade? Textmässigt är det bättre än vad de flesta engelskspråkiga oi!-band levererar; genomtänkt, eftertänksamt och inte sällan med en emotionell touch. Så blev EmOi!-musiken till på riktigt och inte bara som ett Möllanskämt. Hitsen är givna spår som Rich Bitch från den mer eller mindre officiella demon, här uppfräschad såklart, On Your Own, I Hate My Time, More To It, gripande Where Did You Wanna Go, samt Glory Days och avslutande Back Home and Everywhere.

Sans Sursis Zine som blogg

Kan ni som Paco läsa och förstå franska tycker jag att ni ska ta er en titt på det gamla papperszinet Sans Sursis i bloggform. Upphovsmannen är Nico, till vardags gitarrist i Haircut.

http://sanssursisfanzine.blogspot.com/

Vindicate This! & The Lost Boys på Olämpligt Sällskap/Snövit, STHLM, 20091205

Tillbaka i Snövits korridor till källare med Sofiero i öltapparna och toaletten obegripligt nog inklämd precis framför scenen bjöd Olämpligt Sällskap på ett Vindicate This! med fullängdsdebuten rykande färsk till försäljning, samt The Lost Boys, för undertecknad för första gången.

Snövit var ganska proppfullt när The Lost Boys (med medlemmar från bland andra The Lowlifes, Valpmynning och Grave Disorder) äntrade scenen. De spelade öronbedövande högt, vilket inte var till den allmänna ljudbildens fördel, men lyckades ändå vara långt över förväntan. I synnerhet i de snabbare spåren kunde såväl Asta Kask som GBH skönjas. Tyvärr faller det lite på vokalisten Kalle (en hyvens man i allt väsentligt), som pratjunger lite för mycket, i lite fel tonart.

Vindicate This! ljud var riktigt bra, i synnerhet med Snövits mått mätt, och de levererade ett tight set, där hitsen framför andra var de på debutskivan Stronger Than Yesterday inkluderade Where Did You Wanna Go?, Rich Bitch och Glory Days. Skivan har snurrat ganska ohotat den senaste veckan, så jag ser fram emot nästa gång jag får tillfälle att se Malmös gatpunkflaggskepp levande på scen.

The Lost Boys

Vindicate This!

I Publiken: Den allestädes närvarande Domar, och Jocke (The Lowlifes, The Lost Boys)

Klubb Pogo #2

Snart tillbaka...

Har varit lite datastrul... Är snart tillbaka, bland annat med recension av Vindicate This! - Stronger Than Befor... jag menar Yesterday, samt dito av deras gig med The Lost Boys i Stockholm. En liten tillbakablick på det gångna punkåret kommer också att avhandlas.

Poor Old Slugs på Riot Club/KGB, STHLM, 20091127

Det var ganska som vanligt på fredagens Riot Club, förutom att hälften av de som spelade skivor var snäppet vassare än vanligt. Poor Old Slugs gjorde sitt andra gig med Axel bakom trummorna, och det gick riktigt bra den här gången. Även basen stack ut mer än vanligt, på ett bra sätt. Får hoppas på att det blir mer inspelat snart.


Poor Old Slugs - Reine, Bucka, Axel, Torsken

Nytt blir det annars med The Lowlifes, som under helgen åter gick in i studion för att spela in vad som ska komma att bli en fullängds-LP.

Även Antipati spelar in nytt över kommande helger; resultatet ska bli ett nytt album någon gång i början av nästa år.

Fick just hem The Clichés-sjuan, som låtar mycket bra. Nu väntar jag bara på Vindicate This!-albumet, som får sätta pricken över i:et som 2009 är i några veckor till...

Punken lever och är arg!

Så kan det gå, gubbjävel!

V/A - The Beerdrop Explodes

Lite udda samling ihoptåtad av bland andra Garry Bushell och Franky Flame, med temat pubrock, punk pathetique, baktakt, cockney-humor och lite vanlig punk. Här finns låtar man både kan ha och mista, men de finaste bitarna är värda att dö för. Det är främst bidragen från The Firm, The Gymslips (vars medlemmar senare försvann till band som Serious Drinking, Potato 5 och The Deltones), Frankie & The Flames och Bushells egna Beergut-100 (vars South London Aggro Girl senare har spelats in och släppts av någon version av The Gonads) jag tänker på. Skivan släpptes av Abstract 1983.

Ladda ner här!

1. The Firm - Arthur Daley 2. Frankie and the Flames - Welcome 3. Laurel & Hardy - You're Nicked 4. The Gymslips - Drink Problem 5. The Toy Dolls - Nellie the Elephant 6. Stagestruk - Smoke 7. The Chaps - Rawhide 8. Dumpy's Rusty Nuts - BoxHill or Bust 9. Jim Davidson - Too Risky 10. Beergut-100 - South London Aggro Girl 11. The Downbeat - Daddy's Been Working 12. Derek Wade - Live (Almost)

Återanvända julpraliner

Länkar till förra årets julgodis:

Frankie Flame & Another Man's Poison - Santa Claus Just Burgled My House

V/A - Bollocks to Christmas

PST:s första släpp/The Clichés - Bottom of the Barrel 7" ute nu m.m.

Jag är så jävla seg... det här är ju knappt någon nyhet längre. Men maila prettyshittytown@hotmail.com för att få tag på ditt alldeles egna exemplar av denna lilla plastbit, som jag är ganska övertygad om kommer att bli starten på en serie mycket samlarvänliga utgåvor.

Det spekuleras kring huruvida Cock Sparrer ska spela på Rassle i sommar eller inte. De har sagt att deras enda skandigig är det i Köpenhamn, men Mad Tour Booking har lagt ut info om förestående gig i Emmaboda i juni. Jag personligen är tveksam till om Sparrer kommer att göra sig "på en åker med en avsågad lada till scen", som signaturen Jans uttryckte sig i tråden med samma ämne på Skinhead-communityt Bråkmakargatan.

Wisdom in Chains - Everything You Know CD

(Wisdom in Chains - Everything You Know CD - I Scream Records) PA-bandet Wisdom in Chains ger ett mycket mer sympatiskt intryck än det närmast föregående recenserade materialet från I Scream Records. Everything You Know är fett producerad hardcore med en stor skopa amerikansk gatpunk i botten, bra texter och melodier och ett allmänt medryckande jävla ös. Även här gästas det, av ingen mindre än Lou från Sick of it All, och bandet får stilpoäng för outrot/den själfulla (nåja) uppläsningen av Joseph Hillströms testamente, som lär ha författats av protestsångaren själv strax innan han avrättades i Utah 1915. På det hela taget en mycket trevlig 20 spårs-platta!

Skinheads i DT

Blablablablablablablabla...

http://www.dt.se/nyheter/falun/article517118.ece?pageNumber=8

Skarhead - Drugs, Music & Sex CD

(Skarhead - Drugs, Music & Sex CD - I Scream Records) Jag hoppas som fan att jag blivit dum i huvet och att det här är någon sorts svår humor eller ironi som går mig hundratals meter över huvudet. Är så inte fallet är det här det mest bedrövliga jag har stött på på länge. Det här är typ Kartellen, fast från New York och i hardcore-kostym. Musiken är tät och intensiv NYHC, och texterna handlar mest om hur sjukt hårda Skarhead är, brudar, pengar och knark. Dessutom är det faktiskt kryddat med både scratch- och rap-partier. Kolla in videon på I Screams hemsida för smakprov på dekadensen. Patetisk smörja med prominenta gästartister, stay away!

Diverse

Alright!

"Unfortunately we have sound insulation problems with our neighbours who live above, therefore our gigs in the cavern will be mainly blues, soul, jazz and accoustic gigs for the near furture until such problems are resolved
regards southside"

Det var vad Southside officiellt skyllde på då Olämpligt Sällskap avlägsnades från pubens lista över gigarrangörer. På fredag den 20 november spelar dock "punk"-bandet Röda Sten på inrättningen. Maila gärna Southside och fråga hur de resonerar kring detta, ni som orkar.

I övrigt ska hiphophajpen Medborgargardet (bajtat namn) spela på punkklubben Who Killed Marilyn. Därmed har de slutgiltigt skjutit sig själva i foten vad gäller klubbens trovärdighet. (De andra banden är folkrock/alternativ/happy hardcore-bandet Isobel & November, metalgänget Sonic Ritual och känslopunkbandet Tysta Mari - så mycket punk återstår alltså av den en gång så trevliga klubben).

Ganska många punkgubbar- och tanter har börjat digga hiphop helt plötsligt i och med Gardet. Från att aldrig ha pratat eller skrivit om att de gillat hiphop är genren plötsligt det nya Johnny Cash. Det värsta är att Medborgargardet är ett högst mediokert hiphopgäng, vilket får mig att gissa att anledningen till intresset kring gruppen är medlemmen tillika crusttomten Gammal Smutsig Jävel, tidigare hemmahörande i Totalt Jävla Mörker. Vi som tycker att bra hiphop är bra skit vet också att det enda Medborgargardet värt namnet spelade hårdför Oi! och kom från Göteborg.

Snart lite nya recensioner.

Chaos in Sweden i Snövits Källare

Det här blir ju skiiiitbra! Synd bara att Olämpligt Sällskap fått söka sina tvivelaktiga rötter på Snövit efter avhysningen från Southside.

Regulations + Stick & Brinn + Dörrterror + Beast på Who Killed Marilyn/Alcazar, STHLM, 20091031

Kom, kollade på Moddes (Nitad, Choose to Be, Bad News) nya band Beast. De spelade rock'n'rollig hardcore som var helt okej. Drack öl och såg glimtar av Dörrterror. Andra sa att det var bra, jag vet inte. Stick & Brinn spelade, och det var väl dem jag kom för att se egentligen. De var bra, men vad fan är grejen med hardcore och skägg? Jag längtar fan efter sportswear, spännislinnen och anabol steroidkultur. Stick & Brinn, som liksom räddat icke-macho svenne-HC:n (som det redan gått inflation i) från sig själv, ser ut som ett gäng jävla hipsters... Annars bra, hitsen avverkades. Jag gick innan Regulations, som alla tycker är så jääävla bra av någon anledning.

Dörrterror

Stick & Brinn

On the Job - Rock'n'Oi! CD

(On the Job - Rock'n'Oi! CD - Contra Records) On the Job ifrån Karlskrona fullängdsdebuterar på Contra med ett snyggt digipak. Ryktesvis har bolaget satsat en del på blekingeorkestern, som delvis tidigare gick under namnet Sinners Since Birth. Då sjöng Masse, och på svenska. Det var en smula ojämnt, men ganska eget och på det hela taget bra. On the Job är inte riktigt lika roliga när allt kommer omkring. Rock'n'Oi! är en schysst skiva att ha på som bakgrundsmusik, för sina lättlyssnade melodier och sin sköna, lagom softa produktion. Tyvärr tål den inte en närmare lyssning; texterna är i bästa fall mediokra och i sämsta fall rent pinsamma, som i programförklaringen/titelspåret. Melodierna lite väl återanvända och sången lite för krystad. Tråkigt, när man vet vad grabbarna kan och hör rejäl potential i vissa versmelodier (Ready to Riot, Carry On och A Night at the Disco) samt i det gömda (och absolut bästa) spåret, som jag gissar heter Blekinge Punks & Skins. Där låter On the Job mer som Frenzy Four, och där visar de också att deras rock'n'oi är bäst på modersmålet.

Konserverad punkuniform i SVT

Den gamle punkaren och sedermera medlemmen i Stockholm Skins, Hasse, återsåg sin av Nordiska Muséet konserverade punkutstyrsel i gårdagens Kobra.

Ex Ánimo - nytt nummer ute nu!

Andra numret av Stockholmsbaserade Ex Ánimo är ute. Andra numret av denna eminenta blaska bjuder på mycket underhållande läsning - åtminstone om man personligen är insyltad i Stockholmsscenen. Antar att det både är fanzinets styrka och dess svaghet, att det är så lokalt orienterat. För Paco är det givetvis jättekul att återuppleva gamla fyllor, spelningar och situationer sisådär ett år efteråt - eller uppleva sina kompisars dito om man av någon anledninge missade dem irl.

#2 innehåller gigrapporter om spelningar med Antipati, The Bombettes, Brightskies, Yashin, You Ate My Dog, Flogging Molly, Street Dogs, Skindred, Time Again, The Analogs, Sinners Since Birth, The Lowlifes, Massgrav, Sayyadina, Thinner, Giftgasattack, Nödvärn, Homicidal Suicide, Monark, En Svensk Tiger, och Ohlsson Har Semester Production med flera, och intervjuas gör The baboon Show. På detta tillkommer recensioner och lite annat smått och gott. Som synes äter redaktören allt med smak av punk, så trallkremlor, crustnackar och skinheads hittar alla några schyssta russin i kakan.

Maila exanimo2008@hotmail.com om du vill ha tag i ett ex!

Diverse

Okej, vintertid. Det är typ det värsta på året. Men snart kommer glöggen och lindar in tillvaron i en röd, varm, söt, benförlamande dimma, det är väl så man får tänka. Jag bevistade en The Radars och The Liptones-spelning i helgen, men känner inte att jag var i tillstånd att tycka till om något av banden. Själva stället (Sugar Bar) och folket som var där föll mig inte på läppen - mest skit helt enkelt.

Kaffekatt lirar med ett par metalband på Spatt i Göteborg snart, så om du bor där är begiven på svennehardcore kanske du borde gå dit och stötta dem bland all corpsepaint?

Ville rekommenderar: No Tag - Can We Get Away With It? LP

Andra och sista släppet med No tag. Den här liveskivan släpptes också den av Propeller Records, år 1983. Skivan bjuder på 14 låtar inspelade -82 på ett av gigen i Auckland. Rätt ojämn skiva måste jag säga. Förutom de tre vansinnigt bra låtarna från OIOIOI-tolvan, bjuder denna endast på ett par låtar till i samma klass. Resten är bara trist och intetsägande. Men tack vare låtar som Fire on the 5th floor, Critics (No label), Pub Song och Trash förblir skivan ändå intressant, trots ojämnheten.

Strunta i de dåliga låtarna, och tanka ner de bra istället!

1. Fire on the 5th Floor 2. Critics (No Label) 3. Pub Song 4. Trash

Hated in the nation...

Fick lite av en halleluja-upplevelse av CDCPs senaste CD-EP Brass Knuckle Bonanza (Switchlight Records). Sex punkstänkare av yppersta kvalitet, som lyckas låta som ett sent 80-tals/tidigt 90-tals-GBH (och få det att låta bra) kombinerat med lite Oxymoron och en rejäl skopa Skåne-käng. Örhänget Hated in the Nation (Is a Fucking Understatement) är lika bra på skiva som live och får ytterligare en dimension nu när man kan läsa texten. Texterna är också i övrigt välskrivna och spot on, eller vad sägs om en rad som "sucking the cock called democracy / living your big fat lie" i inledande The Fuse is Lit. Köp den här, för Guds skull om inte för min eller Gakks, Stocks, Fulips eller D-Day's.

Intervju med Arthur från Poor Old Slugs står för övrigt att finna här.

The Terrible Mistakes - Too Little Too Late

Innan Erik blev Erik i "Erik och Mackan" (programledare för spåniga program på TV6) spelade och sjöng han i ett mycket trevligt litet punkband som gick under namnet The Terrible Mistakes. Bandet medverkade bland annat på den tredje volymen av Brewed In Sweden (Kjell Hell) med hitlåten Today I Rule the World. Hur det blev som det blev för den korpulente herren Erik vete gudarna, men tyvärr är det väl Hål i Väggen man kommer att minnas honom för. Och det vore ju synd.

Ladda ner här!

1. I Used To Work For the Suits 2. Outnumbered 5 To 1 3. Too Little Too Late 4. Tommy's Gotta Go

Skallbrand - Mad Man's Rumble

Råpunk från Skåne (tror jag bestämt). Skallbrand var så långt jag förstod ett jävligt uppskattat gäng, som lirade melodiös käng av något slag. Vad medlemmarna gör idag har jag ingen aning om, men det skulle vara kul att veta eftersom Mad Man's Rumble - och i synnerhet Cop Bastards - är riktigt bra. Skallbrand släppte nog ett helt gäng demos, och säkert ett och annat annat också. Den här åttaspårsutgåvan kom 2006.

Ladda ner här!

1. Intro 2. Gas War 3. Cop Bastards 4. Barnskändarsvin 5. Mad Man 6. Iskallt Helvete 7. The Loser Isn't Me 8. Rude Vibes

Replicah - S/T

Det här var ett band jag hoppades skulle låta lite bättre än vad de gjorde. Tyvärr är inte scenen proppfull med band där medlemmarna är bara av kvinnligt kön, så man önskar alltid att det ska hålla jävligt hög kvalitet när en sådan konstellation dyker upp. Replicah var ett gäng unga nitpunkare från Uppsala, och det här är så vitt jag vet bandets enda release; en självbetitlad demo (från 2006?) proddad av Tim ifrån The Fornicators.

Ladda ner här!

1. I Mitt Skref 2. Fuck the Police 3. Kill Your Darlings 4. Crash 5. Throw up, Vomit

Ville rekommenderar: No Tag - OiOiOi 12"EP

Hej! Det var ett tag sen jag ”rekommenderade” här på Pacos blogg. Anledningen till det är att jag har haft tekniska problem med min dator. Eller snarare att jag har varit för lat för att göra något åt problemet. Men nu efter snart två år tog jag mig själv i kragen och löste problemet. Skruvade isär datorn och satte in ljudkortet i kontakten. Det tog mig fem minuter att göra…

Här kommer en skiva som har spelats ofta det senaste halvåret, närmare bestämt OiOiOi med No Tag från Auckland, Nya Zeeland. Titeln är fantasilös och omslagsbilden ser fånig ut. Har dock läst i en intervju med bandet att skivan egentligen skulle heta No Tag och OiOiOi var skivbolagets påhitt. Aja, denna skiva är bandets första och släpptes av Propeller Records år 1982. Ett mycket bra årtal förövrigt. Det årtal då punk var som bäst. Och No Tag’s OiOiOi är ett starkt bevis på det. Den här skivan är också ett bevis på att bra punkskivor gavs ut, inte bara i England, men också på platser som Nya Zeeland. Ingen geografisk plats man förknippar med punk direkt.

Ni som har samlingen Oi! Rare and exotica vol.1 har redan hört låten No tag. Den här trespårstolvan, förutom tidigare nämnda låt, bjuder på två kvalitetslåtar till – Mistaken Identity och Legalised Dogs . Vad kan man säga, en klockren skiva med ett av Nya Zeelands bästa!

Ladda ner här!

1. No Tag 2. Mistaken Identity 3. Legalised Dogs

Nödvärn - Day In Day Out

Jävligt stockholmsk thrash/hardcore/käng/jagvetintevad med punkprofilen Bajen/Gris-Kenta på stånkande sång. Nödvärn är söderortare med rötter i Stockholms mindre politiskt korrekta punkscen under 90-talet. Ett par av medlemmarna kommer från Drunx Incharge (tidigare Suburban Rebels) som gjorde sin sista (?) spelning på Tanto med Unit Lost och The Jinx någon gång 2004. Det här är mig veterligen bandets första alster.

Ladda ner här!

1. No More 2. Väktare 3. Fucking Shit Life 4. Day In Day Out

Dodeskaden - När Ingenting Längre Spelar Nån Roll

Inte ofta man ser crusttomtemusik på den här bloggen. Det beror inte så mycket på att jag tycker illa om crustpunk, för det gör jag absolut inte, utan mer på att jag varken kan speciellt mycket om det eller äger speciellt mycket av det. Jag vet faktiskt inte ens om Dodeskaden kan kallas crust, så vi säger hardcore helt enkelt. Den här inspelningen gavs ut i egen regi 2005, och jag la mina flottiga på den under en spelning med det här bandet och fler i Västerås året därpå. Riktigt bra bitvis, i synnerhet när damen sjunger/skriker.

Ladda ner här!

1. Charader 2. När Ingenting Längre Spelar Nån Roll 3. Dreams of Utopia 4. Tänk Själv 5. Brinn Då För Fan 6. Passivitet

Den Sista Leken - S/T

Och vad fan hände med det här? Efter att Coca Carola hade somnat in, och innan Curre Sandgren hade blåst liv i liket efter Rolands Gosskör talades det om att det här var det nya projektet. Jag vet inte om det blev något mer än den här trelåtarsdemon, men det är möjligt. Den här fick jag av ett par gamla carolor eller liknande rospiggar på Augustibuller 2004.

Ladda ner den självbetitlade demon här.

1. Den Sista Leken 2. Dårar Jävla Svin 3. Pengar Pengar Pengar

Cableage - Terror Tunes

Cableage var ifrån Strängnäs och typ småbröder (delvis i biologisk bemärkelse, delvis rent bildligt) till den lilla stadens förmågor St Laura och Da Skywalkers. Cableage var lite hardcore och lite gatpunk, men framför allt ett roligt liveband och ett gäng ytterst dugliga musikanter, som man kunde imponeras av ungefär på samma sätt som man nu för tiden gör det av Saturdays Heroes. Bandet löstes upp någon gång runt 2005/2006, då delar av sättningen flyttat till Stockholm och i vissa fall (Ant the Killer) börjat spela i tämligen slätstrukna Tysta Mari. Terror Tunes är mig veterligen det sista bandet spelade in, och det borde ha varit 2005.

Ladda ner Terror Tunes här.

1. SPSB 2. 15 Minutes 3. Badge and a Uniform 4. Terrorism Inc. 5. Lose Lose