The Blakauts - Jak w Stanach CD

(The Blakauts - Jak w Stanach CD - Olifant Records) The Blakauts bildades i Szczecin, Polen, 2009, men låter inte direkt som några färskingar. De säger sig vara influerade av allt från punk till billy, men i inledande Rokendrol skiner Motörhead-influenserna igenom klarare än några andra, och övriga inspirationskällor avslöjas genom bandets val av låtar att göra covers på - inte mindre än fyra stycken verk på den här tretton spårs plattan av så skilda upphovsmän som Pitbull Farm, Social Distortion, Elvis Presley och just Motörhead. Produktionen är bra och lagom fet, omslaget och sleeven andas polsk buskis, och bästa egna låtarna är tralliga Helldriver på grund av käck gitarrslinga och Alcoholocaust trots obehagligt autentiska kräkljud i slutet. En helt okej platta som låter mer punk än vad man först trodde att den skulle göra.

Mad Pigs - W.W.B.L.O. CD

(Mad Pigs - W.W.B.L.O. CD - Voltage Records) Punk som fan från Tjeckien med nitad jacka och taggig skalle. Jag har lite svårt att placera bandet musikaliskt, tycker att det låter punk med ganska mycket hardcore och väldigt lite läktarrock'n'roll över sig. Skulle tro att Mad Pigs gärna skulle se sig själva placerade i samma fack som gamla Punkcore Records-band som SS Kaliert, Defiance och The Unseen, typ, och det kan man väl ge dem. Egentligen är det här en förbaskat trevlig skiva, även om man känner sig lite avogt inställd till ett gitarrspel som i vissa stunder - inte alltför många - riffar och gnisslar på ett direkt smaklöst hårdrockigt vis. Tio låtar - en del på tjeckiska och en del på engelska - som liksom South City Locos funkar finfint som bakgrundsmusik, men som har lite svårt att verkligen beröra eller fästa. Enda låten som sätter sig i skallen är F.O.A.D. 2010 som därmed får koras till W.W.B.L.O:s bästa spår på en i övrigt jämn och helt ok platta.

The Clichés / The Templars split 7" ute snart

Överproduktiva The Clichés splitar med före detta överproduktiva The Templars från New York på sjutumsformat släppt av Randale Records. Förhoppningsvis finns den tillgänglig på giget (som blir releasefest Insha 'Allah) med The Templars, The Clichés och Last Seen Laughing i Göteborg i början av juli.

Ultima Thule - Korpkvädet CD

(Ultima Thule - Korpkvädet CD - Dim Records) Ultime Thules senaste album Korpkvädet från 2009 är mycket trevlig lyssning; en skiva som sjuder av återhållen ilska och drivs framåt av tuggande gittarer och för Thule typiska gitarrslingor. Produktionen känns svenskt lagom och det enda jag saknar är trumljudet de alltid fick till förr i tiden. Textmässigt är det ibland lätt teatraliskt, men jag köper det faktiskt. Kanske för att jag inte alltid förstår vad texterna handlar om - metaforerna är många (och jag gissar att malibu kanske snarare hämmar än främjar hjärnans utveckling?) men faller sig på ett sätt också naturliga till den molliga, lätt folkmusikanstrukna punken. Nationalromantiken har fått ge vika för bistra betraktelser av samtiden, ofta allegoriskt författade, och endast språket och enstaka låtar antyder svensk historiefixering. Korpkvädet är en tolv spår stark platta som inte innehåller några direkta fillers, men däremot en handfull favoriter: inledande Ensamt Öga II och ännu mer Tro Inte. Konungens Kurir och vackra kärleksvisan Katrin Servenius, bräckta av Ordet Fritt. Naturromantiska Jorden Luktar Gott, så banal att den rentav blir vacker. Hat & Våld, och avslutande kängan till Alexandra Pascalidou; Alexandra. Det här är en skiva både för trogna fans (dit kan jag knappast räknas) och för de som dömt ut Thule innan, men hyser ambitionen att ge dem en ny chans.

Contra Boys - Podziemne Miasto CD

(Contra Boys - Podziemne Miasto CD - Olifant Records) Konkwista 88:s "opolitiska" projekt fick jag reda på när jag recenserade Contra Boys album Od Kolyski Az Po Grób från 2007. Podziemne Miasto är bandets senaste album, från 2010, och låter också en aning mer tillbakalutat. Det finns inget alls att gnälla på här. Välskrivet, välspelat, välproducerat, välarrangerat och med bra melodier. Polackernas recept lyder somrig midtempo Oi! med seriöst arrangerad sång som ibland för tankarna till Toy Dolls, leadsång inte mil ifrån Rikki Flag i Red Flag 77 och en och annan oemotståndlig refräng. Inledande Iskra är en favorit, men det är från och med spår nummer sex - PZPN - det börjar hända grejer, och den tillsammans med Krok Ku Zagladzie och Nasca Ulica är favoritlåtarna. Det enda som jag inte kan uttala mig om är texterna. Tio låtar polsk huliganpunk av yppersta kvalitet.

Två endagsfestivaler på liten ort i augusti

Snäll alternativrock i Fagersta den 20 augusti, se ovan.

Och den 27 augusti händer det grejer i Falun,. Följande saxat från facebooksidan:

"Efter att ha insett behovet av en ny stor punkfestival i Sverige så presenterar vi från Valhall Ungdomens Hus i Falun med stolthet: VALHALL ARISE.

En endags festival med ett flertal stora punk- och hardcoreakter i samband med att Valla fyller 25 år.

Klara band hittills:

Agent Bulldogg
(Oi! legender som knappast behöver någon närmare presentation, men om någon inte vet vilka de är så kan jag säga att detta är ett av de största svenska Oi!-banden någonsin)
http://www.myspace.com/agentbulldogg/music

Dead Reprise
(Rå brutal hardcore från Örebro. De går på scen med full kraft och träffar som en spark i magen)
http://www.myspace.com/deadreprise/music

Kansalaistottelemattomuus
(Nytt band skapat av sångaren från legendariska Oi Polloi, Bistert som den finska vintern och hårt som en kistspik)
http://www.myspace.com/kansalaistottelemattomuus/music

Fler stora band tillkommer, så håll tillgodo, var inte oroliga och håll er uppdaterade.

Glöm inte att bjuda in alla era vänner till festivalen så blir detta en finfin festival

Evenemanget är alkohol- och drogfritt, det vill säga ingen alkohol får förtäras eller medtagas in på området, och märkbart berusade personer KOMMER att nekas inträde. Det kommer finnas ordningsvakter på plats under hela evenemanget för att se till att dessa regler efterföljs.
Då narkotika är förbjudet enligt svensk lag kommer polis tillkallas om någon besökare verkar/uppträder eller allmänt beter sig påverkad.

Tack vare att området är alkoholfritt behöver vi ingen åldergräns på evenemanget, men vi rekommenderar inte personer under 13 att komma då det kommer vara höga ljudnivåer under lång tid. Tänk på hörseln.

Pris 300kr (Ticksters serviceavgifter tillkommer)
Köp din biljett HÄR:
http://www.tickster.com/events/z50ruxrul45wbe6

Vill du jobba som funktionär? Släng över ett mail till valhallarise@valla.org och skriv "Fuktionär@Valhall Arise" som ämne.

Kika även in på http://ww.valla.org/. Där kommer det komma upp mer info om festivalen och där kan du även läsa lite om Valla."

Pastoratet - Ur Skitig Synvinkel CD

(Pastoratet - Ur Skitig Synvinkel CD - Idiot Records) Jag har sett namnet Pastoratet skymta förbi i punksammanhang, kanske fått en vänförfrågan på myspace och så vidare, men jag har aldrig tidigare hört dem. Jag har nog tagit för givet att det har rört sig om någon typ av kircore eller utklädd ume-77 eftersom såna band tenderar att döpa sig till valfritt substantiv i bestämd form. Kanske blev jag därför glatt överraskad när Pastoratet visade sig lira välspelad trallpunk mittemellan Cosa Nostra och Charles Hårfager. Glatt och glatt förresten... det är kul i några låtar, exempelvis inledande Enheten, i Punkpolis och i Fridens Liljor och nån till, sen blir det lätt lite för enahanda, lite för snällt och ibland även lite för mekigt. Tillåter även mig själv att undra vad som hänt sedan jag själv var en liten pojke och trallpunkarna hade dreads, fjällrävenjacka från UFF och palestinasjal? Pastoratet ser mer ut som Carmen-suputer med rockstjärneambitioner. Alltså, inte för att det spelar nån roll, men ändå. Kontentan är att Pastoratet är gedigen poppig snällpunk, precis som exempelvis Trevolt - underhållande för stunden men utan att lämna avtryck. Tolv låtar och digipak utan instick.

Ultima Thule - Svea Hjältar CD

(Ultima Thule - Svea Hjältar CD - Dim Records) Nypress på återutgivning av Ultima Thule-albumet Svea Hjältar från 1991. Jag gissar att Ultima Thule-fans betraktar det här som en klassiker, och själv tycker jag att det är helt okej! Till de bra sakerna att lyfta fram hör det som alltid perfekta trumljudet, en i allmänhet skön produktion samt bra melodier. Det som är mindre bra är väl att det ibland tenderar att bli lite fånigt, som i introt till Ragnarök, eller som när texterna blir högtravande och Thule ändå inte lyckas sy ihop säcken textmässigt. Då är det bättre att hålla det enkelt. Jag gillar Jannes röst, men 1991 hade han en del kvar att lära, och killarnas engelska är som vanligt under all kritik - åtminstone uttalet. Vad kan man annars säga? Svea Hjältar är själva definitionen av vikingarock trots att jag inte tror att etiketten var vidare etablerad eller ens uppfunnen när den här skivan släpptes första gången. Postpunken från de tidiga åren går igen i Festsång i Odens Sal och låtar som Protect and Preserve och Election Day inger en känsla av att Thule delade influenser med Charta 77 under den här tiden. Favoritlåtar är Ragnarök, Mitt Land, och Kring Sveriges fana.

I.V.C. - 29"03' CD

(I.V.C. - 29"03' CD - Olifant Records) Det här är inte kul alls faktiskt. Trots glatt lyxig booklet och limiterad upplaga på 500 ex så blir det inte roligare än vad omslaget skvallrar om. Här kan man alltså döma boken efter omslaget och hunden efter håren etc. I.V.C. låter vid de första lyssningarna ungefär som ett Lumpex 75 smaklöst kryddat med något polackerna säkert skulle kalla tung rock'n'roll (eller rackinrol som det tydligen uttalas däröver), ibland farligt metalliskt. När det inte är slätstruken häxvråls-oi! enligt gammal ond tysk tradition där allt låter fruktansvärt enahanda är det (ganska dålig) bilåkar/öldrickarmusik i form av midtempopunkrackinrol på polska eller skitdålig engelska, dock endast i Believe. Bäst är trots det just den låten, samt Budowa, där I.V.C. närmar sig Discipline. I allmänhet skulle man kanske som bandets smakråd tipsa om att införa något som piggade upp den tråkiga tuggande musiken, typ en enveten leadgitarr, ett par sångstämmor eller växelsång, ett tempokast eller liknande. Den här skivan kommer jag inte plocka fram vidare ofta... 14 låtar är det på plattan och om du är intresserad, kolla länk till Olifant längre ner till vänster...

South City Locos - Punkrock's Dead CD

(South City Locos - Punkrock's Dead CD - At the Poor House Productions) Sist jag hörde något av och med Gabo var när han och hans dåvarande band Gabo's Drunken Logic spelade avig och jävligt bakfull containerpunk på en gammal biograf i Blackeberg. Kan det ha varit 2007? Det är obehagligt vad fort tiden går... Hur som helst är Gabo numera Malmö-baserad och South City Locos en överraskande övertygande punkkvartett med medlemmar även från andra akter såsom Kalashnikov Orchestra och underskattade Disturbances. Punkrock's Dead, skulle man lite putslustigt kunna uttrycka saken, är ett bevis på just motsatsen. Utan att leverera vare sig självklara hits eller kommande subkulturella anthems lyckas man mangla fram punk som perfekt bakgrundsmusik. Elva låtar hård gatupunk som luktar Wednesday Night Heroes, The Casualties eller kanske - för att referera mer skånskt - ett skitigare The Negatives. Bäst är det dock när det närmar sig Anti-Heros i Good Times och Outlaw for Life. Texterna är hyfsat personliga och sparkar inte in för många öppna dörrar, och det är ju alltid roligt med lite nya infallsvinklar. Kort sagt kan man säga att det här är en riktigt schysst debut och att svensk streetpunk på amerikanskt vis om man får falla i en gammal subgenrefälla sällan låtit så smutsigt och så kul.

På fredag: Troublemakers & The Lowlifes

På Club probation/Snövit.

Och så, senare:

Chaos / Control