(Protestera - 01.05.1886 CD - Halvfabrikat Records) Tack vare Halvfabrikat Records får Paco här tillfälle att bekanta sig (och i viss mån er) med en del av punkscenen som han annars inte kan så mycket om. Däremot sitter han på en hel hög fördomar, den gamle cemenberten.Protestera utgör på många sätt standardmallen för den typen av politisk punk som jag åtminstone för tio år sedan skulle kalla för crust. De som är mer inne på hårdare, mer politisk (t korrekt) mangelpunk kanske inte alls håller med. Gammal anarkopunkestetik hur som helst, och en snygg välmatad digipak i svart och vitt. Det är musikaliskt strukturerad hardcore med kvinnlig och manlig växelsång. Det som eventuellt faller utanför ramen är de inslag av clean plockgitarr som jag associerar med typ Dia Psalma annars. Tempot är högt och musiken malande, men jag finner den trots detta märkligt skön och lättlyssnad. Den varierande sången ger låtarna dynamik, och riffen är melodiösa och smidigt flytande. Textmässigt är det inget för den som ogillar att bli skriven på näsan. För utländska lyssnare finns texterna i bookleten översatta till engelska dito, och som om inte detta vore nog finns även långa förklaringar och mer utbroderade reflektioner kring texternas ämnen på båda språken inkluderade.
Låtarna prickar av många politiskt heta potatisar som klasskamp, konsumism/imperialism/den vita mannens förmodade överhöghet, graffiti, sexism (den enda texten som inte sparkar in öppna dörrar, då den inte i första hand går ut till de redan frälsta), Palestinafrågan (där textraderna "ljudet av stenar är ljudet av vrede" vid den första lyssningen lite väl passande låter som "huvudproblemet är judeproblemet"), krig och profit och profit på krig samt brunskjortor.
Alls icke oävet, det här.
1 kommentar:
haha, den där fellyssningen om huvudproblemet var riktigt rolig!
Låter intressant det där med växelsången, ska nog kolla upp ändå. Tackar för tipset.
Skicka en kommentar