Adressen är http://www.thisisattitude.blogspot.com/, och det har bland annat slängts upp en intervju med Saturdays Heroes där uttalanden som "Den svenska scenen är rätt okej faktiskt, men jag tycker det vore kul om den kunde integreras lite med den vanliga musikscenen! Jag har inget emot underground, absolut inte. Men det finns så mycket bra musik som jag tror fler skulle gilla, bara de får chansen att höra den" får Paco att sätta cointreaun i halsen.
34 kommentarer:
Hehe! Visste det skulle bli reaktioner på hans uttalande.
Skrämmande intervju med ungdomarna...får känslan av att dom siktar på Melodifestivalen till nästa år...
Ähh så farligt är det väl uttalandet inte att man får känslan av att de vill medverka i melodifestivalen..
Men jag märker att jag tillhör definitivt en annan generation, skulle inte ens ha kommit på tanken att vilja ha något samröre med den breda massan när jag var punkare i den åldern. Den inställningen har jag visserligen inte ruckat på i någon större utsträckning så här 15-20 år senare...
Varför är folk så rädda för mainstream? Punk är punk och kommer aldrig uppskattas av den breda massan. Om ett band vill slå sig ut måste de oftast ända sitt sound och texter för att passa in och det brukar oftast inte bli punk av det.
Ta Dropkick som exempel. Inte fan spelar dom samma musik idag som på sitt första album.
Det är därför det finns en underground scen för misfits som inte gillar samma sound som den breda massan.
Om nu breda massan skaffar samma smak som mig så är det bara positivt. Längtar efter att få se Tattooed Mother Fuckers på MTV sålänge dom inte ändrar sitt sound.
Alltså, skönheten ligger en liten aning i exklusiviteten. Dessutom ska punk och oi! vara lite antikultur, och det är därför den är bäst när den är aningen kontroversiell. Punkband som vill omfamna den breda massan tenderar att bli ointressanta i exakt samma sekund de uttalar orden, om det sedan beror på att soundet ändras eller bara på smaken av skit i munnen vågar jag inte med bestämdhet säga.
Haha ta det inte så förbaskat allvarligt. Läs igenom istället.
Våra första spelningar var med blandat folk, vi är vana vid det. Och vi tycker det är förbannat roligt att se skinnskallar, hårdrockare och allt möjligt folk röja ihop. Det ger en annan slags känsla än att dom står var för sig, eller börja bråka.
Finns inte en enda jävla tanka på mainstream eller melodifestivalen. Som sagt, vi är en annan generation. Kanske är vi mindre inskränkta? Alla band spelar ju musik för att det är roligt, så är det ju verkligen.
Troligtvis så är det för att vi kommer från ett ställe utan en punkscen, vi har växt upp med punk och oi men det har alltid varit blandat med annan musik.
Ändra soundet för den breda massan? Fasen heller, då försvinner ju det roliga med att spela.
Däremot förstår jag fan inte grejen med att låsa sig, och det står jag för. Att inte vilja utvecklas. Man kan mycket väl utvecklas utan att förstöra för mycket.
"Alltså, skönheten ligger en liten aning i exklusiviteten. Dessutom ska punk och oi! vara lite antikultur, och det är därför den är bäst när den är aningen kontroversiell. "
Men punk är också emot principer, har jag alltid fått för mig iallafall. Att då binda sig till principer känns lite konstigt. Antikultur är det ju verkligen inte, då punk och oi är kultur i allra högsta grad. Kontroversiell musik spelas ju överallt, så jag förstår inte riktigt...
Hade vi velat gå mainstream så hade vi nog tagit en annan väg än den vi tagit.
Men det känns bra att röra runt lite i grytan ;) det är väl rätt punk? Iallafall, tycker ni hakar upp er lite. Det är en skillnad på att inte bara spela för en grupp och på att ställa upp i melodifestivalen.
Just nu har jag "Veronique tipsar" på min blogg! Ta en titt och se om du hittar något användbart :)
Alex>> Antikultur; alltså motkultur. Dessutom SUBkultur. Alltså något som per definition är underground.
Din punk är säkert emot principer, min version skulle vara helt tom och meningslös utan dem.
Inskränkthet är i övrigt en dygd.
Kort och gott: Vi vill INTE spela på någon jävla melodifestival för att vi säger att vi tycker att det är kul när annat folk än skins kommer på våra gig. Det har Ingenting med mainstreams att göra!
Paco > Sant sant!
Men ändå, tycker verkligen texten är tagen ur sitt sammanhang. Men det är helt okej, det skapar ju lite debatt och det är mysigt.
Står dock fast vid det Niklas säger, att spela för fler än en grupp anser jag inte vara mainstream. Hippo verkar dra i högsta växeln väldigt fort om han/hon anser att det är skrämmande.
Alex>> Hehe, skulle jag vara som du skulle jag lyda mitt eget råd och inte ta allt så förbaskat allvarligt, det tror jag inte Hippo själv gör om jag känner henom rätt.
Frågan är ju hur kontroversiell dagens punkband och musik egentligen är? Kan någon ge mig något exempel?
Blir man anklagad för att sikta på melodifestivalen och vilja bli mainstream är det allvarligt! ;)
Anonym>> Kill Baby Kill verkar vara ganska kontroversiella sett till vilken debatt de renderar här på bloggen, bland annat. Egentligen alla skinheadband oavsett vilken politisk dumhet de flirtar med eller inte flirtar med. Alla musikaliskt högkvalitativa punkband som man vet inte har en chans att nomineras till manifestgalan (vilket jag ser som en kvailtetsstämpel i sig). Sen kan jag givetvis älska musiken ett band gör, trots att jag föraktar själva bandet som institution. Ett sådant exempel skulle Tysta Mari kunna vara. Musiken svänger, men, för att citera Svart Snö, "känns det inte äkta blir jag inte mätt".
Kill Baby Kill var kontroversiella för att dom hade rasistiska texter ja. Och Skinheadband är kontroversiella för att dom just är Skinheadband. Men kan inte komma på ett aktivt punkband som enbart består av punkare som är särskilt kontroversiella fast det kanske är svårt för mig som lyssnar på punk att se. Håller med om Tysta Mari. Angående Manifestgalan, tycker du att The Clichés är okvalitativa? =)
Anonym>> Ang Clichés, absolut inte! Mycket bra band. Att nomineras till manifestgalan gör inte ett band okvalitativt, jag menade mer att de band som aldrig kan bli det oftare är mer intressanta än de som är gångbara i sådana sammanhang. Gillar Troublemakers väldigt mycket också.
De band som den breda massan inte vill peta på är i regel (ingen regel utan undantag) mer intressanta tycker jag. Sen om de beror på att de är kontroversiella eller något annat (att det låter för svårtillgängligt eller kanske bara att det är för mycket på riktigt) spelar mindre roll.
Börjar med att skriva att jag nyligen har upptäckt det här med "blogg-punk", trodde bara det var Stureplanstjejer som skrev bloggar men lyckades med hjälp av intressanta bloggar som t ex den här ta mig ur min trångsynthet.
När det kommer till att vara kontroversiell handlar det ju om att lyckas provocera den man vill provocera genom att sticka ut på ett eller annat sätt och inte att sticka ut från en minoritet för att anpassa sig efter den stora massans vilja. Tror dock att Finspång-kidsen blir jävligt missförstådda, de vill troligen bara hylla sina hjältar, även de som inte kommer från punkscenen. Alla hittar troligen musik utanför punkens värld som de gillar även om punkare framför allt fastnar för punk. Saturdays heros mål är nog inte att låta som Good Charlotte eller Lady Gag för så pass musikaliska är dom att i så fall hade de redan gjort det..
Ang. äkthet eller inte är det alltid en tolkningsfråga. Vissa band har säkert grundlurat mig när de lyckats framstå som äkta i mina ögon medans andra framstår som smaklöst falska pga andra band med liknande sound trots att de kanske egentligen är helt äkta. Ett exempel är att Pacos bitterhet känns äkta medan jag klumpar ihop alla wannabe kåseriförfattare till recensenter på t ex close up som skit utan att ge dom alla samma ärliga chans.
Grabbarnas inställning känns helt vrickad. Anledningen att man hamnar i den här scenen är ju för att det finns en VI mot DOM känsla här. Siktar man då på att "leva på musiken" och nå ut till DOM, vad är då meningen.
Dom är säkert rödingar också. SCUM!!
Ekan>> Haha, tackar för den du :)
Det ska tilläggas att jag gillar Saturdays Heroes. De imponerar på mig. Däremot är jag uppriktigt orolig över att deras tekniska spelskicklighet och vilja till folkrock kommer att göra deras musik ointressant (för mig) på sikt.
Hippo>> Verkligen, huvet på spiken! (när det gäller vi mot dom-prylen).
Hippo > :D
Paco > Du behöver inte vara orolig, jag lovar dig!
Ekan > "Tror dock att Finspång-kidsen blir jävligt missförstådda, de vill troligen bara hylla sina hjältar, även de som inte kommer från punkscenen. Alla hittar troligen musik utanför punkens värld som de gillar även om punkare framför allt fastnar för punk. Saturdays heros mål är nog inte att låta som Good Charlotte eller Lady Gag för så pass musikaliska är dom att i så fall hade de redan gjort det.."
Huvudet på spiken, tack så mycket!
Ok, förstår vad du menar och håller med dig till 100%. Var lite trött och hakade upp mig på ordet kontroversiell.
Hippo: Håller också med om vi och dom-grejen. I en småstad som mer eller mindre saknar punkare/skins är det troligen lika lätt som det var för mig när jag under min uppväxt att identifierade mig med och alla möjliga sorters "outcasts".. På landet hänger punkare och metalfolk t ex i större utsträckning än i städerna.
Paco: Det var bara väl menat. Ditt engagemang i punkscenen talar tydligt om ifall du är äkta eller inte. Dessutom förstår jag din oro, svenska band som pratar om banjo och säckpipa samtidigt som de säger folkmusik skrämmer mig.
Undrar om inte Saturdays Heros plötsligt har blivit lite kontroversiella ändå! En nagel i ögat på punkeliten;)
Hippo är ju Metal? Fattar inget?
"Lördagshjältarna" är bra i mina öron men tyvärr tror jag de, liksom många andra födda på 90-talet, fått mycket serverat på silverfat med säckpipor, gladpunk, collegepunk och allt vad det nu är? och missat lite av vad Subkultur och Underground är. Punk och Skinhead musik skall vara missförstådd och obekväm...en nagel i ögat.
Hurvida någon Metal snubbe eller Pork-pie Hatt dyker upp på en punk-spelning gör väl ingen någon skada MEN när ett erkännande för sin musik kommer från kreti och pleti kan det kanske vara dax för att fundera över om det är Punk man håller på med...typ som Dropkick/Green day numera låter.
Jag gillar Rancid, Dropkick, Social D, Green Day och det mesta från MTV-punken (om man nu får sätta den labeln)? Finns bra musik överallt.
Vissa dagar lyssnar jag på Skrewdriver för att hoppa över till Angerlic Upstarts med ett litet stopp hos Madness innan jag går vidare till Dropkick Murphys och avslutar med Kill Baby Kill!
Vyn från Ekevallas redaktör vill bara säga följande:
Saturdays Heroes är ett bra och äkta band. Jag kallade dem för ett av Sveriges bästa i min recension av dem och det står jag för. Rent musiklaiskt är det svårt att överträffa dem, även om jag tex uppskattar Prins Carl lika mkt tack vare en rejäl attityd hos dem.
Just nu har jag bara en badge på min jacka och det är Saturdays Heroes.
Punk kan i mina öron höras hursomhelst och behandla vad som helst, den kan vara poppig som The Crack eller behandla hjärta och smärta saker som Guttersnipes, bara den kommer från gatan och inte släpps på stora bolag.
Jag tycker inte lördagshjältarna har sålt ut och jag tror inte det var det de siktade efter, utan snarare att ha unity med lite annat musikfolk också på gräsrotsplan.
"utan snarare att ha unity med lite annat musikfolk också på gräsrotsplan."
Exakt, äntligen! Det är ju trots allt musiken det handlar om :)
Tack så mycket för de fina orden!
Vyn från Ekevalla igen:
Om jag har förstått er rätt håller jag med er. Det är en annan sak om man bor i Malmö, Sthlm, GBG eller Ume, men bor man i en liten stad ingenstans, så får man hushålla med vänner, det finns helt enkelt inte så många punks and skins där. Det är naturligt att man umgås med tex hårdrockare och när jag spelade in demon med mitt punkband i slutet av 90-talet, så hade vi hårdrocksfolk och grungefolk som bakgrundvokaler och gästspel på gitarr. Vi sög, men vi hade haft betydligt tråkigare om inte våra vänner var med.
ultima thule är enda kontroversiella punkbandet som finns kvar, även om janne har kortat kammen under tvåtusentalet.
Ultima VAR kontroversiella en gång i tiden men nu tycker jag de flesta bara skattar och skakar på huvudet åt dom och deras musik.
Ultima har iaf där jag bor blivit synonym med B folk i tribaltröjor och dåliga pipskägg (vi har alla en karpstrypare i varje stad).
Och punk har dom aldrig varit i mina ögon.
Ska man begränsa sig bara för att det är punk, känns bara jävligt dumt att inte utvecklas och varför i hela friden ska man vara orolig för någons spelskicklighet? För att det inte är "punk"?
Jag lovar er att vi aldrig kommer skapa musik för att sälja, vi spelar för att det är kul, och om det i era öron inte är punk nog kanske ni bör vidga era vyer lite! ;)
Niklas>> Min oro är baserad på min egen erfarenhet, är alltså bara orolig för min egen skull. Läs igen så kanske du hajar vad jag menade.
Och ja, lite måste man såklart begränsa sig om man ska kalla sin musik punk. Man akn exempelvis inte spela typ trip-hop och kalla det punk ocm jag får hårdra det lite.
Paco > Som sagt så tror jag inte att du behöver oroa dig.
jag anser inte riktigt att vi lirar punk, snarare punkrock eftersom vi har jäkligt mycket andra influenser än just punk. Men så ogillar jag också att sätta en genré på allt, så jag vet inte riktigt vad vi är!
Niklas>> Nu blir jag orolig. Punk och punkrock är samma sak; punk är själva kulturen, punkrock är det punkarna lyssnar på. Sen att Neverstore och andra fittansikteband uttytt begreppet punkrock som så att det skulle vara "en rockig form av punk" ändrar inte detta faktum.
Som sagt har jag svårt för genrér, men folk verkar tycka att vi är renodlad punk vilket vi inte är.
Skicka en kommentar