Beat Butchers 30 år

Pressmeddelande från BB: Skivbolaget Beat Butchers fyller 30 år ! Detta firas med två stycken evenemang Beat Butchers 30-årsjubileum på Münchenbryggeriet i Stockholm. Lördag 27 september firar vi med en helkväll på Münchenbryggerie.t På scenen kommer mängder av de artister bolaget jobbat med sedan starten 1984 att uppträda. Krymplings, Coca Carola, Asta Kask, Köttgrottorna, 23Till, Söderberg, Le Muhr, Gamla Pengar, Alarmrock, Fabriken, Tuk Tuk Rally, Ohlson har semester prod, Hans & Greta, Sista Skriket, Varnagel, Roger Karlsson, Rolands Gosskör, Slutstation Tjernobyl och The Solar Lodge. Med reservation för eventuella ändringar.

Det är för närvarande slutsålt med 1100 sålda biljetter men den 29 augusti släpper vi ett mindre antal extrabiljetter. Biljettpris: 250:- plus förköpsavgift. Biljetter finns på http://www.tickster.com/sv/events/13lzmlpjmz6fh9d 

Åldersgräns: 18 år Adress: Torkel Knutssonsgatan 2 i Stockholm. Tid: 16:00 – 01:00.

Dagen innan, dvs fredag den 26 september 2014 ordnar vi en förfestspelning på Kafe 44
På scen: Gamla pengar (Göteborg), Le Muhr (Stockholm), Coca Carola (Åkersberga), Hans & Greta (Sala)

Plats: Kafe´44 (Tjärhovsgatan 46, Stockholm) Åldersgräns: Ingen åldersgräns Biljetter: Inget förköp biljetter släpps på dörren från 19:00-22:00 den 26 sep

Colin McQuillan R.I.P.

Colin McQuillan, sångare och frontfigur i irländska Runnin' Riot avled tyvärr igår. En stor scenkaraktär och en grym punksångare har därmed gått ur tiden. Vila i frid!

Avgå! - Ny demo på Soundcloud

https://soundcloud.com/avg-6/sets/demo-2014

Stockholms Negrer ställer in

Michael Alonzo låter meddela:

"Kära vänner. Vi hade planerat att göra en 1) installation med STHLM NGR. Denna måste dessvärre ställas in då Blondie Dostojevskij först tackat ja till återföreningen för att i sista sekund komma med idiotkravet att han skulle få spela några av hans egna nya låtar??? Och som om inte detta var konstigt nog vägrade miffot dessutom att spela om det inte var original uppsättningen som stod på scenen?? Detta är ett krav vi inte kan tillmötesgå då T. Ex. Totte är död. Tråkigt. Jag och de andra hade verkligen sett fram emot detta. Ber om ursäkt för att vi beter oss som riktiga idioter. Det får bli en annan gång utan Blondie. Förlåt."

Fas 3 ersätter :/

Teaser från Lost Warnings nya sjua

Projekt 9 - Storebror 7"

(Projekt 9 - Storebror 7" - Contra Records) Projekt 9 från Stockholm har äntligen fått ut sin debutsjua, uppemot två år försenad. Det var dock värt väntan. Bandet bildades 2009 av medlemmar från Frenzy Four, The Lowlifes, Poor Old Slugs och Antipati men har sedan dess ändrat sättning, och nu återfinns bara gitarristen och sångaren från den ursprungliga line-upen. Ersatt har andra forna medlemmar från The Lowlifes och bandet är numera en kvintett. Musiken är pigg och driven oi!-punk i god Stockholmstradition, med drag av KSMB, bra melodier, välarrangerade låtar, och (här) med texter om övervakningssamhället, politiker, revansch och ultravåld. Det finns inte mycket mer att säga än att varmt rekommendera den här sjuan som är en frisk fläkt i ett annars ganska stifft Oi!-Sverige, och att hoppas på en fullängdare snarast. Helst på ett bolag som håller sin deadline.

Bina - Så Less På Att Va En Nolla / The Lost Boys - Lost 'n' Found split CD

(Bina - Så Less På Att Va En Nolla / The Lost Boys - Lost 'n' Found split CD - Elände Records) Binas senaste släpp var MCD:n Sommarhits (2012), och nu släpper han en split med The Lost Boys, där han även spelade gitarr - ett band som inte låtit tala om sig på kanske tre år. Bina inleder spliten med fem låtar punk som låter som en blandning av KSMB/tidiga Stockholms Negrer och rå UK82-punk, spritsat med små detaljer, exempelvis reggaebreaks och Poison Idea-riff. Texterna är oväntat seriösa, och favoritspåren är de två första: Bazooka (om alltings jävlighet) och Efata (om lokal fiendeskap). Det är väldigt eget det här, allt från texter till design, men ganska bra, och Västerorts Nick Culmer visar upp talang och har utvecklats sedan senast. Sången backas upp av Ville (tidigare vokalist i The Lowlifes, numera trumslagare i Projekt 9) och skänker lite extra nyans till det hela.

The Lost Boys karriär var ganska kort, och bestod mest av något enstaka DIY-släpp, en officiellt släppt låt på samlingsskivan Chaos In Sweden, och några framträdanden på Stockholmspubar- och klubbar. Förutom Bina bestod bandet av Kalle som även sjöng i horrorpunkbandet Grave Disorder, Anton från Binas andra band Valpmynning samt Wolfman, som spelade trummor i The Lowlifes och var med om att bilda Projekt 9. Den här halvan av spliten är jag mest nöjd med för själva dolumentationens skull. Bandets musik är bra men inte jättekul, vilket mest beror på den lite oengagerade sången och det faktum att bandet valt att inte sjunga på sitt modersmål. Musiken är ändå stilmässigt hård punk av 80-talsmodell, där man kan skönja One Way System (Tired Of You) och Uproar (The Lost Boys).

Mycket köpvärd skiva!

Stockholms Negrer återförenas på Gula Villan

Den 16 augusti blir det gratisbaluns på Gula Villan i Haninge. Ett par, tre bra band, ett par riktigt dåliga, men som sagt frivilligt inträde och Stockholms Negrer på scen.

https://www.facebook.com/events/1511306585751985/?fref=ts

Punk på Snövit i afton

KKPA - ... Och Ut Kröp Svinen MCD

(KKPA - ... Och Ut Kröp Svinen MCD - Stryprunk Records) KKPA (Kasta Kånkelbär På Astrid) var ett marginellt trallpunkband som på 90-talet återfanns på en mindre mängd samlings-CD:s- och kassetter av högst skiftande kvalitet. Dom är nu tillbaka med ett åtta låtars minialbum som klockar in på under 20 minuter. Vad beträffar eventuella medlemsbyten har jag ingen vidare koll, men soundet är i grunden sig likt, även om det känns mer välproddat nu, och deras tralliga punk känns lite sorgsnare och har inslag av dubbelkaggar som ger skivan ett drag av metall. Där vissa låtar har hyggliga melodier och trampar på i bra tempo stör jag mig emellertid på sången som är ganska ful. Inget texthäfte medföljer tyvärr, men texterna ger intryck av att vara medelmåttiga och fokuserar tematiskt på hat mot alliansen och Sverigedemokraterna, något som går igen i layouten. När skivan gått några gånger har inget riktigt fastnat, men under själva lyssnand Spillror och Solidaritet. En platta att ha och mista, kanske hellre det senare.
et faller jag (relativt sätt) för låtarna

Klubb Antisocial Juli

Agent Bulldogg + Nya Given till Karlskrona

https://www.facebook.com/events/249161705276408/

Buster Shuffle till Stockholm

Bouncing Sole Club Malmö/September

V/A - Turist I Tillvaron Vol 7 LP

(V/A - Turist I Tillvaron Vol 7 LP - Turist I Tillvaron) Efter ett litet uppehåll bygger Sörling vidare på sin svit samlingar som hittills, och även nu, bjuder på ett brett spektra punk från mer eller mindre hela landet. Slående med den här volymen är att hälften av de medverkande orkestrarna är kvinnofrontade samt att Göteborg känns dominerande kvantitetsmässigt.

Örebro-bandet Nervgift inleder sjuan med hardcore/käng med skönt häng mittemellan Svart Parad och Oral ungefär, samt en meningdlös Mob 47-tolkning. Göteborgarna Solanas Cunts följer upp med nån sorts garagig riot grrl-core där en skrikigare tjej sjunger växelsång med nån sorts kvinnlig Glenn Danzig. Helt ok trots undermålig produktion. Ein Zwei Die (även dom från framstjärten) överraskar genom att tilltala. Jag vet inte vad det är, men trots att det är mekigt, skumt och lite svårplacerat gillar jag den effektiva växelsången i refrängen, samt gitarrarbetet.

Klartgrabbenskahaenepamedsilvertejp&uffe är ett bandnamn man gärna kan kasta i tokrolighetspapperskorgen. Musiken är en avig blandning av trall och hardcore som osökt får mig att tänka på Charles Hårfager. Även Lyckliga Idioter ter sig lite märkliga. Melodiös fyrtaktspunk med ren sång och inte helt välskriven text om hur det är att vara skilsmässobarn. Bandmedlemmarnas ålder är svårbedömd men inte oviktig. Skulle de vara väldigt unga skulle jag tycka det här var riktigt bra. Är dom över tjugo inte. Avslutande fyra band; Avestas Miss Behave & The Caretakers spelar välgjord men intetsägande punkrock. Åtgärdsprogrammet från Göteborg inger känslan av att försöka fånga det traditionella lokala punksoundet och lyckas hyfsat, medan Contorture från samma stad spelar någon sorts olyssningsbar metall. Sist ut; norrlänningarna The Bombettes, spelar menlös men skicklig punkrock.

Sida två inleds med Kafferep som kanske är TIT7's coolaste/yngsta band med stökig demoproduktion, emohat och ett sound som för tankarna till Pöblers United. De följs upp av Stockholmsbandet Mary's Kids som spelar punk med kompetens, driv, drag av hårdrock och en oförmåga att engagera det allra minsta. Könsförrädare från Malmö fattar jag inte vad de gör på den här skivan eftersom man inte ens med den bästa vilja i världen skulle kunna kalla det för punk. Pretentiös text, syntetisk ljudbild och inslag av grunge och riot grrl-pop. Korsfäst - också dom från Malmö - tvättar bort känslan av att inte fatta nånting med sin tajta käng/crust därden grova grötskånska sången (men inte så mycket annat) för tankarna till Puke.

Körsbärsfettera är tillbaka efter en lång föräldraledighet, delvis med ny sättning, och det här är det första jag hör av bandet sedan Alla Ska Ha Linne. Det är sådär. De kör fortfarande enkla och självklara melodier enligt nån C-F-G-princip, men jag tycker känslan av progg är för stor och upplever sången som gnälligare och nasalare än sist det begav sig. City Saints, med gamla Perkele-trummisen Mange i sättningen vill tangera tidiga Skrewdriver and the likes, men sången och uttalet luktar bajsnödighet och boogiewoogie-punken känns lite för ren. The Headlines från Malmö har haft stora ambitioner i ett decennium minst, men ambitionen verkar mest ha frambringat något som låter som ett rent Brainpool korsbefruktat med säg, Frontkick. Det är ok, men ganska intetsägande. Avslutande M40 och Ursut spelar metall.

Jag hade inga förväntningar alls på den här volymen, då många av banden tidigare var mig helt obekanta. Till viss del infriades mina icke-förväntningar, men jag tycker jag har fått ett par nya band att hålla ögonen på, och det gissar jag åtminstone är en liten del av poängen med den här - ursäkta klyschan - kulturgärningen.