Det är som att åka tillbaka i tiden när det gäller zinets utseende och den supercharmiga naiviteten, tron på hardcore som en motståndsrörelse, hare krishna-vurmandet och den ständiga självhävdelsen. När man har sett den här typen av rörelser komma och gå i takt med att folk har växt upp och insett att det är kul att vara full och att världen aldrig någonsin kan bli så svartvit som de trodde när de var fjorton och att det var länge sedan punk och/eller hardcore var en essentiell del i någon motrörelse att tala om, kan man liksom bara klappa barnen på huvudet och le. Dessutom, vadå "vi tänker förbli unga tills vi dör!"? ... Ni beter er som gnälliga, religiösa nykterister i 80-årsåldern som höjer rösten mot ungdomens dekadens och förfall. Veganbulle och kaffe på någon veranda är tydligen grejer det, fastän ni förmodligen/förhoppningsvis är ett gäng oskulder i yngre tonåren.
Ok, till tidningen då. Kanon när det gäller layout och format (A5), det ser ut som ett zine "ska" göra. Nivån på det skrivna ordet är förhållandevis hög måste jag tillstå. Innehållet totalt ointressant. Rants, veganrecept, Judge, Waste, lite politiskt och religiöst mojs, recensioner... Ni vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar