The Cremators - The New Breed CD

(The Cremators - The New Breed CD - Heptown Records) Det här är ett debutalbum, och det kunde man inte tro eftersom bandet känns väldigt "färdigt". Influerade bland annat av mer eller mindre klassiska billyakter som Meteors, Mad Sin, Frantic Flintstones och Guana Batz har de ändå hittat ett ganska eget sound och uttryck i den annars så klichéspäckade (ännu mer än inom exempelvis oi!-musiken) och skitnödiga psychobillyn. Jag tycker faktiskt att det svänger, även om jag har svårt att på allvar ta till mig musiken. Dessutom är texterna inte blood & guts, så pinsamhetsbarrometern behöver inte jobba så hårt. Nog är det lite meningslöst, men lättlyssnat och trevligt med grymma musiker, skön leadgitarr (The Grace Is Gone i synnerhet) och riktigt bra sång. Favoritspåret är Naked in the Ghetto som har en bra refräng och inte låter så billy alls. Ibland är det så; då är det bara kontrabasens (ett instrument som i rockmusikkontext enbart har ett estetiskt värde, det låter aldrig speciellt bra) som avslöjar att frisyrerna inte spretar bakom ljudmattan. Tretton låtar.