(Emerald - Finski Nóz CD - Jimmy Jazz Records) Den här skivan drar man sig lite för att skriva om, på samma sätt som man drar sig för att lyssna på den. Inte direkt för att den är dålig (även om det bästa sättet att beskriva
Emerald när de är som bäst är som ett andra klassens
The Pogues på polska). Det är helt enkelt ganska intetsägande för en icke-polack. Gissar att det är mitt problem i alla fall... När det är sämre låter det som vanlig amerikansk alt/folkrock. Det finns spår av
Springsteen och
REM och det är dragspel och fiol och munspel och fan och hans moster. Titelspåret handlar om en finsk kniv och låter lite finsk i sitt vemod. Tio låtar, lätt glömda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar