Diverse celebriteter summerar 2011 - Snigel-Hans (Poor Old Slugs / The Lowlifes)

2011 alltså. Fan vad snabbt tiden går. Jag läste precis igenom förra årets sammanfattningar och ska försöka sätta ihop något nu med. Jag kan ju börja med att säga att det har funnits en mängd värda spelningar att gå på detta år. Personligen har det blivit lite drygt, i snitt, en och en halv per månad. För att inte dryga ut det för mycket listar jag lite kort några live-höjdpunkter och kommenterar lite smått:

1. Asta Kask (Kolingsborg i början av året) - Alltid kul att se Asta Kask. Även fast de spelade utan basist den här gången var det bra. Supportade gjorde bla Dobermann Cult.

2. Antipati och Oldfashioned Ideas som båda var nominerade till Manifestgalan i kategorin Punk/hardcore (där Antipati vann) spelade på Sugar Bar i Riot Control's regi. Två ap-bra band som håller Sveriges street/Oi!-fana högt.

3. Last Rough Cause gästade snövit i Februari. När både musiken är så där jävla bra och herrarna som spelar den är så jävla trevliga blir det helt kanon. Till alla som valde att stanna hemma: det var ett rejält misstag.

4. Pretty Shitty Kjell som detta år hade en svårt stabil line-up med Angelic Upstarts, Business, Major Accident, Evil Conduct, Agent Bulldogg, Clockwork Crew, The Clichés och Antipati. Denna, numera, årliga punkhändelse är tillsammans med festivalen Rebellion i blackpool det man ser fram emot mest av allt. Hela tiden.

5. I Juni och Juli hade Sverige besök från Amerika. Det var Hudson Falcons som körde ett skäggigt klasskampsgig på Snövit, Defiance, dekorerade med sina blankaste nitar, trängdes på 44ans lilla scen och skinnskallarna i The Templars som underhöll i Göteborg någonstans. Alla tre helt klart underhållande.

6. Ett lyckat Peter Punk Pokal (trots den otrevliga närvaron av ett gäng idioter och smutskastningen som pågick före och efter spektaklet) och en trevlig spelning med Booze & Glory efteråt.

7.Redan nämnda Rebellion i Blackpool.

8. Nostalgi för de äldre på 44an i form av en minneskväll för Ultrahuset. Trevligt att se Brackor, mindre trevligt att jag missade Mesk.

9. Oi! The Weekend. Så jävla rolig festival. Den måste hända igen. Härligt också att se scenen gå ihop för att stödja arrangören när ekonomin inte gick ihop. Hoppas fler Oi! The Support-skivor säljs och att vi kan hålla festivalen levande.

10. The Warriors spelade på snövit på den nya klubben Club Disorder's debutkväll. Knökfullt och varmt. Svettigt och bra.

11. Grundbulten och Mob 47. Det kan ni läsa om i mer detalj nedan.

Lite roliga nya släpp har hunnits med från diverse olika skivbolag även detta år. Det blir en liten lista över några intressanta stycken:

1. Återsläpp på Agent Bulldogg's båda plattor i stiligt digipak och med bonusspår (Kjell Hell)
2. On The Job - A Bag Full Of Brew (Contra)
3. Antipati - Quattro Stagioni och Gatans Lag - Boråspolisen Blues (PST)
4. Bad Co. Project - (andra fullängdaren - får inte missas, även om den första var bättre) Mission Mohawk från (Knock-Out Records)
5. Bombardiers - Saraba Nakama (Bombers Crew)
6. Prins Carl - New Order (Noise of Sweden)
7. Troublemakers - 30 (Heptown Records)
8. The Clichés - Born to Booze, Live to sin (Longshot)
9. Randales stiliga (men kanske en aning onödiga) 7"-serie av Cock SParrer's Running Riot in '84, samt deras (inte alls onödiga) split-sjuor med T.H.U.G/Argy Bargy och The Clichés/The Templars
10. London Diehards - There's Lies, Damn Lies and There's The London Diehards (Middlesaxon)
11. Oldfashioned ideas - Fight Back! (Norrlandsshit, Switchlight och Hommage De Poule)
12. Booze & Glory - Trouble Free (84 Records)
13. The Righteous - 9 Days We Hung (Pure Impact)
14. V/A - Turist I Tillvaron vol.1 (Turist I Tillvaron)

Till slut blir det en liten lista över bottennapp:

1. Flera klubbar där punk har spelats har lagts ner eller tagit pauser. Återuppliva er snart!
2. Dålig uppslutning på flera spelningar och andra tillställnignar
3. Indonesiska punkare blir rakade, bestulna på sina kläder och rent allmänt behandlade som skit.

Nu får det räcka
http://www.youtube.com/watch?v=tHg8DK4132Q

Gott Nytt!

Bästa släppen 2011 - Vogelfrei - Der Dämmerung Entgegen

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2011.

Torgau-baserade Vogelfrei var ytterligare ett band som gjorde comeback 2011 efter några års scenfrånvaro. Albumet Der Dämmerung Entgegen är en naturlig fortsättning på Zwischen Sehnsucht und Rebellion från, säg 2004. Därmed är det ytterligare en skiva gaturock med drömska melodier, snygg sång och dyster kommunistblockkänsla. Ricky Alex har sålunda levererat igen och visar att all tysk (punk-)rock inte är deutchrock. Hoppas på ytterligare material inom en inte allt för avlägsen framtid.

Diverse celebriteter summerar 2011 - Pike (Kjell Hell)

Årets svenska platta: Fubbix – Utanför systemet och singlarna med Antipati samt Gatans Lag från Pretty Shitty Town Records.

Årets utländska platta: Booze & Glory – Trouble Free och London Diehards – There’s Lies, Damn Lies and there’s… annars var det rätt dött I år.

Årets nykomling: Inte mycket…men i mina öron var Projekt Oi! Från Västerås och Unit Lost nya platta helt på svenska årets nykomlingar.

Årets Punk-bragd: Mr Sörling med samlingarna Turist i Tillvaron. Volym 1 + 2 släppt…volym 3 + 4 på väg i 2012. 16 band per skiva visar att punken lever i Sverige. Hyll till honom OCH banden som bekostat allt.

Årets besvikelse 1: Vissa inom Oi! scenen återkommer efter år i exil och vips så börjar de bestämma och kasta pajer åt både höger och vänster (mest höger) om vad som är rätt eller fel. Hell-vete, efter åratal av lugn inom scenen, både på konserter och i ”real-life”, borde väl ”vi” klara av att bestämma själva?

Årets besvikelse 2: Folk verkar inte förstå sitt eget bästa? Återigen går en ”arrangör” i personlig konkurs och vet inte om han orkar dra igång igen? Oi! The Weekend helgen i Karlskrona med band som Infa-Riot, Argy Bargy, Gatans Lag och Perkele orkade dra ca. 220 personer….pinsamt….skämmes ta-me-faan!

Årets scen-bragd 1: Pretty Shitty Town åkte på stryck med giget Condemned 84 i Norrköping. Någon sparkade sönder ett handikappslarm på muggen m.m. som kostade skjortan. Folk ställde genast upp genom en FaceBook-grupp och samlade in över 27 000 kronor till skadeståndet så PST kan fortsätta arrangera gigs.

Årets scen-bragd 2: Då Oi! The Weekend såg kronofogden i ögat ställde Pretty Shitty Town tillsammans med 25 band från både Sverige och Europa till med en support CD. Över 20 000 kr har i dags läget samlas in.

Årets ögonblick: Angelic Upstarts klev upp på svensk mark för första gången och levererade ett glatt set med både humor och allvar…när såg man Mr Mensi så glad sist?

Årets bortaresa: Tågresa från London till Darlington i ”middle” England med kära vännerna Herr & Fru Aahlund. Kjell virrade bort sig i de mörkaste kvarteren Darlington hade att erbjuda.

Årets tjohoo!: Kära Djurgården klarade återigen nytt Allsvenskt kontrakt.

Årets gig: Pretty Shitty Kjell 2 med Angelic Upstarts, Business, Major Accident, Evil Conduct, Agent Bulldogg, Antipati, The Clichés och Clockwork Crew.

Årets sommardryck: Pims med ginger ale, gurka, jordgubbar, lime, ett stänk vodka hällt över himmelskt mycket is.

Årets vinterdryck: Blossa Starkvinsglögg... igen, igen och igen!

Årets video: PSK2 DVD’n. 8 band, 26 låtar. 86 minuter. Allt inspelat på multi-kameror, redigerat utav mastermind Mr Ted Dawidson.

Årets språklektion: Kjell förklarar (på svenska) till den irriterande servitören på Berlins tågstation att munkarna från Do-Nuts får ätas inne på krogen eftersom vi dricker mer öl än han kan räkna till.

Årets bästa blogg: Gillar man punk räcker det med Paco’s och Sörlings ”Turist i tillvaron”. De båda täcker olika delar av punkimperiet. Bubblare, Östergyllen. Repris från 2010…och det håller än!

Årets törstiga 1: Kjell i Romford (London, England). 160 pund brändes på 6 timmar.

Årets var-tog-ni-vägen: Chaos In Sweden-festivalen. Ropar fortfarande H-A-L-L-Å!

Årets kram: Malmö, Göteborg, Norrköping och Stockholm levererar numera.

Årets R.I.P.: Allas våran bästa ”A Message To You” vän Magnus Dahvu. Aldrig har väl fel person fått lämna in.

Sverige 2011: Sällan har väl Sverige haft fler besök från utländska punk artister. Många arrangörer har gjort sitt och många besökare har ställt upp. Blir svårt att toppa detta…hoppas alla är med på ett försök inför 2012…då har vi verkligen något på gång här.

Året 2012: Ser lite lugnare ut…påsken ger Pretty Shitty Kjell med 4-Skins, Cockney Rejects, Anti-Nowhere League, Last Resort, Section 5, Superyob, Agent Bulldogg och Guttersnipe. Hoppas att Kuggnäs (augusti) och Oi! The Weekend (September) kan leverera.

Årets förväntningar 2012: Nytt släpp utav Agent Bulldogg på Kjell Hell Records, nytt släpp med gamla hjältarna Bitch Boys från Stockholm. Kliver någon mer stad fram och levererar Punk till folket?

Gott nytt punkår på er!

Bästa släppen 2011 - Pressure 28 - Unified

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2011.

Att det tidiga 90-talet är tillbaka efter en massiv 80-talsnostalgi är väl inte odelat positivt. Men en del coola band har återförenats, exempelvis Close Shave (minst lika mycket 80-tal kanske), Boisterous, Straw Dogs... och Pressure 28. Just i deras fall låter det dessutom bättre än vad det någonsin gjorde då det begav sig. Poppig, välspelad brittisk oi! med sång som för tankarna till Tosh/Section 5 i sina hans/deras bättre stunder. Klart ett av de bästa släppen 2011, även om den kanske inte är fullt lika underbar som Sanchez påstår.

Bästa släppen 2011 - The London Diehards - There's Lies, Damn Lies and There's...

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2011.

London Diehards har jag gillat sen jag först fick upp ögonen för dem, och trots att fullängdsdebuten inte riktigt var lika hundraprocentig som bandets material på spliten med Tattooed Motherfuckers, är det solklart ett av årets bästa släpp. Stenhård, kompromisslös, men ändå melodiös och svängig verklighetsrock'n'roll på ett extremt östlondonskt vis.

Joyeux Noël mes amis

Bästa släppen 2011 - West Side Boys - Reste Fier

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2011.

Sedan återföreningen för ett par år sedan har mycket hänt med West Side Boys. Kvar i 2011 års version av Parisbandet finns från den ursprungliga 90-talssättninen bara gitarristen Riton. Soundet har slipats till, vassare låtar har skrivits, och en sångare som låter betydligt bättre än Pascal á 2009 har rekryterats. Resultatet blev Reste Fier, en utmärkt uppvisning i modern europeisk Oi! där melodierna är lika viktiga som aggressionerna.

Bästa släppen 2011 - Booze & Glory - Trouble Free

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2011.

Booze & Glory lyckas med råge med det svåra andra albumet. Jag gillade debuten Always on the Wrong Side, men den är ganska tam jämfört med Trouble Free. Liam får större utrymme, soundet är bättre, melodierna minst lika starka, och polska kompisbandet Horrorshow tolkas. Tredje albumet i sviten om mannen med de röda DocMarten-kängorna hoppas vi kommer redan 2012.

Bina från Valpmynning går solo

Bina Fläskhane, bättre känd som strängbändare i punkbanden Valpmynning från västra ytterstaden, samt The Lost Boys, har gått solo och släppt skivan Bina - Mina Sommarhits i egen regi. Här är den första videon:

PSK#2-DVD - årets julklapp!

Kjell & PSK Säger:

"Finally it's here, 2011 PSK DVD.... get your copy through an e-mail... you're nothing without it! Only 160 SEK + postage... and for that you get eight top class bands from the Punk'n'Oi! scene, 26 songs in 86 minutes....even Santa wants it!"

Recension kommer snart här på bloggen, men ni behöver väl knappast övertygas? Dä ä ba å köp.

Bästa släppen 2011 - Bombardiers - Saraba Nakama

Paco listar utan inbördes ordning de 10 roligaste släppen under det snart gångna året 2011.

Bombardiers efterlängtade uppföljare till Souviens-Toi som kom 2007. Och de håller samma klass fortfarande, även om skivan inte känns riktigt lika direkt och hittig. Det är fortfarande lika delar Camera Silens och Komintern Sect som stått modell för Bombardiers lyckade omstöpning för ett nytt millennium. Fortfarande ett regnigt Bordeaux som utgör fonden. Fortfarande välspelat och med fenomenal sång av japofilen Deni. Une Vie pour Rein har dessutom sett till att Saraba Nakama utkommit i snyggt gatefold med medföljande CD-skiva för den som vill rippa enklare eller bara inte slita på vinylen. Tummen upp, köp direkt om du inte redan gjort det!

Drewvis - Disposable Pleasures & Meaningful Pursuits CD

(Drewvis - Disposable Pleasures & Meaningful Pursuits CD - Do the Dog Music) En duo (eller är det bara en? Knapphändig info...) som spelar vad som skulle kunna kallas lo-fi-ska, eller helt enkelt minimalistisk och ganska urpluggad, supervit ska/reggae med finstämd sång, reflekterande texter, bra basspel och en känsla av myskoftig nyponsoppa-indiepop. Att lyssna på Drewvis på bakfyllan är lite som att luta sitt stackars huvud mot en sval och mjuk kudde. Det är helt enkelt musik så oförarglig att den inte har någon funktion förutom att vaddera den hemska tillvaron och bomullsfodra den fruktansvärda verkligheten. Tretton låtar utan toppar och dalar - en jämn, mjuk och skön ljuddivan att sträcka ut sig på. Oduglig på alla andra sätt.

Motörhead-vodkan

Motörhead hade världspremiär på sin vodka igår på Köket på Stureplan. Paco blir emellanåt inbjuden på dylika gratisätararrangemang med "alternativ" prägel, och för en gångs skull kändes det semirelevant, samt att det sammanföll med utgång. Paco lämnade puben i Gamla stan bakom sig i sällskap av Kista-Taikon och var tillbaka på mindre än en timma, trots kö full med stekare. Vodkan gled ner friktionsfritt, precis som shirazen Motörhead lanserat tidigare. I fallet vodka är det en fördel, men kanske inte när det gäller rödtjut. Som fransman är man ju dessutom extra petig. Vi stal med oss schyssta Motörheadshotglas också, och därmed var de två gratis shotsen värda resan de två tunnelbanestationerna och tillbaka. Stället var annars fullt med Stureplanskräk i färdignitade skinnvästar.

Oldfashioned Ideas utkommer med nytt album