Lite udda samling ihoptåtad av bland andra Garry Bushell och Franky Flame, med temat pubrock, punk pathetique, baktakt, cockney-humor och lite vanlig punk. Här finns låtar man både kan ha och mista, men de finaste bitarna är värda att dö för. Det är främst bidragen från The Firm, The Gymslips (vars medlemmar senare försvann till band som Serious Drinking, Potato 5 och The Deltones), Frankie & The Flames och Bushells egna Beergut-100 (vars South London Aggro Girl senare har spelats in och släppts av någon version av The Gonads) jag tänker på. Skivan släpptes av Abstract 1983.
Jag är så jävla seg... det här är ju knappt någon nyhet längre. Men maila prettyshittytown@hotmail.com för att få tag på ditt alldeles egna exemplar av denna lilla plastbit, som jag är ganska övertygad om kommer att bli starten på en serie mycket samlarvänliga utgåvor.
(Wisdom in Chains - Everything You Know CD - I Scream Records) PA-bandet Wisdom in Chains ger ett mycket mer sympatiskt intryck än det närmast föregående recenserade materialet från I Scream Records. Everything You Know är fett producerad hardcore med en stor skopa amerikansk gatpunk i botten, bra texter och melodier och ett allmänt medryckande jävla ös. Även här gästas det, av ingen mindre än Lou från Sick of it All, och bandet får stilpoäng för outrot/den själfulla (nåja) uppläsningen av Joseph Hillströms testamente, som lär ha författats av protestsångaren själv strax innan han avrättades i Utah 1915. På det hela taget en mycket trevlig 20 spårs-platta!
(Skarhead - Drugs, Music & Sex CD - I Scream Records) Jag hoppas som fan att jag blivit dum i huvet och att det här är någon sorts svår humor eller ironi som går mig hundratals meter över huvudet. Är så inte fallet är det här det mest bedrövliga jag har stött på på länge. Det här är typ Kartellen, fast från New York och i hardcore-kostym. Musiken är tät och intensiv NYHC, och texterna handlar mest om hur sjukt hårda Skarhead är, brudar, pengar och knark. Dessutom är det faktiskt kryddat med både scratch- och rap-partier. Kolla in videon på I Screams hemsida för smakprov på dekadensen. Patetisk smörja med prominenta gästartister, stay away!
(On the Job - Rock'n'Oi! CD - Contra Records) On the Job ifrån Karlskrona fullängdsdebuterar på Contra med ett snyggt digipak. Ryktesvis har bolaget satsat en del på blekingeorkestern, som delvis tidigare gick under namnet Sinners Since Birth. Då sjöng Masse, och på svenska. Det var en smula ojämnt, men ganska eget och på det hela taget bra. On the Job är inte riktigt lika roliga när allt kommer omkring. Rock'n'Oi! är en schysst skiva att ha på som bakgrundsmusik, för sina lättlyssnade melodier och sin sköna, lagom softa produktion. Tyvärr tål den inte en närmare lyssning; texterna är i bästa fall mediokra och i sämsta fall rent pinsamma, som i programförklaringen/titelspåret. Melodierna lite väl återanvända och sången lite för krystad. Tråkigt, när man vet vad grabbarna kan och hör rejäl potential i vissa versmelodier (Ready to Riot, Carry On och A Night at the Disco) samt i det gömda (och absolut bästa) spåret, som jag gissar heter Blekinge Punks & Skins. Där låter On the Job mer som Frenzy Four, och där visar de också att deras rock'n'oi är bäst på modersmålet.
Andra numret av Stockholmsbaserade Ex Ánimo är ute. Andra numret av denna eminenta blaska bjuder på mycket underhållande läsning - åtminstone om man personligen är insyltad i Stockholmsscenen. Antar att det både är fanzinets styrka och dess svaghet, att det är så lokalt orienterat. För Paco är det givetvis jättekul att återuppleva gamla fyllor, spelningar och situationer sisådär ett år efteråt - eller uppleva sina kompisars dito om man av någon anledninge missade dem irl.
