Scharmützel - Loud & Proud CD

(Scharmützel - Loud & Proud CD - Bandworm Records) Scharmützel har existerat sedan 1995, men det är första gången jag hör bandet. 18 låtar är i överkant för ett album, och här är det inte bara mängden låtar som gör det en smula svårsmält. Mer om det senare. Det första som slår mig är att det låter roligare än de flesta tyska oi!-band gör nu för tiden. Kvartetten spelar vad pressreleasen kallar Glatzen-Beat; en benämning på det typiska tyska 90-talssoundet (tänk Volxsturm, Bierpatrioten, Pöbel & Gesocks etc...) men med en riktigt bra produktion och med bitvis bättre refränger och hookar än genomsnittet. Texterna är på tyska och engelska och är vad jag kan utröna rejält klyschiga (titeln!), och här kommer vi lite till det som är svårsmält: skivan är så jävla skinhead. Omslaget pryds av korsfästa skinnskallar och plattan inleds med en samplad trimmer. Känslan är att Scharmützel således är en diktatur, eftersom det bara är en medlem som ser ut som något sorts skinhead, flankerad av en långhårig ljudtekniker, ett ultra-fetto och en Rancid-punkare. Trots detta är det de två klyschigaste låtarna på engelska som är de bästa; The Boys Are Out Tonight och Bury Me With My Boots On. De två på en sjutummare hade varit den smartaste lösningen. Resten av materialet är ganska spretigt - ibland metalliskt (Neither Red Nor Racist), ibland hardcore (Pride) och ibland bara dålig dussin-oi! med taffliga baktaktsinslag (Shout it Out Loud). Förutom de egna låtarna tolkas Stars & Stripes örhänge Skinheads on the Rampage och The Jam's Going Underground (här Underclass). Sammanfattningsvis ytterligare ett tyskt band i mängden, men kompetent och med en och annan riktigt svängig refräng i bagaget.