Här kommer då en lite sen rapport från spelningen med
Last Seen Laughing,
The Templars &
The Clichés på Henriksberg i Gbg. En något seg tågresa i sällskap av hustru och ett par vänner var början på vad som skulle bli en hyfsat blöt och jävligt trevlig vistelse i Göteborg.
Vid centralen i feskestaden möttes vi upp, efter mycket om och men, av ett gäng stockholmare som hade tjuvstartat och åkt iväg tidigare. Efter avklarat besök på Syster Bosse satte vi oss vid GBGs svar på helikopterplattan; någon liten triangelformad anläggningsplats(?) för båtar, ett stenkast från centralen, mittemot en park där det för övrigt spelades upp ett spektakel som så småningom med stor säkerhet ledde till någon form av gruppsex. Det badades, dracks och vinkades till turister som passerade i stora skaror sittandes i flodbåtar kallade "Grodan".
Så småningom blev några hungriga och det bar för dem av till någon restaurang. För egen del blev det förfest och till slut en resa med spårvagn till spelstället. Det var ett bra ställe att ha spelning på och merch såldes i alla hörn av banden och Randale Records.
Till själva musiken. Först på scen var Last Seen Laughing och de gjorde absolut inget intryck på mig alls. Kanske var jag för upprymd av all alkohol och ville hellre dricka mer än stå och kolla på ett gäng bröliga danskar, men ärligt talat så var det ett ganska lamt stycke framträdande, även musiken är helt ok.
The Clichés däremot, som steg på som band nr två, var intressantare. Dragit som fan är det ju, med deras Rock n Roll Street Punk, och publiken får de med sig direkt när de levererar hit på hit på hit etc. De gästades av sångaren från
Clockwork Crew, men då hade jag tydligen tankarna på något helt annat. I vilket fall så vet man vad man kommer att få när Clichés går på scenen. Tight och svängig punk.
The Templars var sista band att spela. Och glädjen blev stor. Liksom Clichés levererade Templars ett tight och röjjigt set och lämnade nog få besvikna. De spelade en massa bra egna låtar, typ
You Decide och
Four Walls, samt ett gäng covers, typ
Our World (
Agent Bulldogg) och någon SParrer-låt som jag vill minnas var
Watch Your Back, men på grund av den långa tiden jag har väntat med att skriva detta (flera veckor!) och all alkohol som likt en tjock dimma lagt sig över hjärnan min, så ska jag inte svära på något. Detta är också anledningen till att jag inte listar massa låtar. Templars gästades också på scen av Erik från
Frenzy Four och
Projekt 9. Han fick äran att sjunga Agent Bulldogg's
Livsstil. Mycket bra.
Till slut blev sängvägen (filtar och lakan på ett hotellrumsgolv) rättvägen och trots tidig uppgång, värk i hela kroppen och en lång, lång och bakfull resa hem, var Lördagen i Göteborg riktigt jävla bra.
//Snigel-Hans
Paco avrundar 2014 med att låta scenkaraktärer från Sverige och utlandet enligt ett standardiserat
formulär och ur ett subkulturellt perspektiv utvärdera 2014. De "intervjuer" som är gjorda med icke svenskspråkiga har jag låtit bli att översätta, såväl för att spara tid som för att inte omedvetet färga svaren.
