söndag 12 oktober 2008

The Welch Boys - Drinkin' Angry CD

(The Welch Boys - Drinkin' Angry CD - I Scream Records) Alright. Ännu ett gatpunkband från Boston med fyrklöverskomplex och bistra miner, som hattarna och mössorna med största sannolikhet kommer att omfamna och göra till sitt. Men innan publiken har fått bandet att framstå som ännu ett urvattnat flatcapprytt dussinband tänker jag fortsätta lyssna på den här plattan, eftersom den är riktigt bra! Lite som Dropkick Murphys kring The Gang's All Here men utan folkmusiken (tack och lov) - ganska överraskande med tanke på skivans omslag; en dödskalle med gubbkepa ovanpå en fyrlöver...

Bandet bildades 2004 av medlemmar ifrån bland andra The Blue Bloods och Slapshot, och det här är deras andra album, och den första bakantskapen jag gör med kvintetten. Droppbara referenser förutom det ganska givna Dropkick Murphys skulle kunna vara nordamerikanska "Oi!"-band som The Prowlers och Broken Heroes, och man kan också ana ett kryddmått lokaltypisk hardcore här och var. Refrängerna är av sedvanligt singalong-snitt, men är inte direkt sådana man hört hundra gånger förut. Favvolåtarna inkluderar rockiga Pervert (om Pete Townshend i The Who, trots barnrösterna), Transparent Man, My Own Creation, Stronger, Time Aint on Our Side, och Brassknuckle Boys-doftande Turn it Loose... det är inte lätt att välja mellan de hela 18 spåren. Det bjuds dessutom vidare på en hygglig cover av Anti-Nowhere League's Let's Break the Law.

Det här är lättlyssnad och schysst arbetarpunk, av ett slag som jag inte har kunnat uppskatta på många år. The Welch Boys' Drinkin' Angry är skivan som kanske får mig att ändra uppfattning om den amerikanska "streetpunk"-scenen igen.

4 kommentarer:

Per sa...

Du får lyssna på andra band än det som du matas med av trendkänsligt folk.
Radicts, Those unknown och The Pist tex, inte för att nåt av banden finns längre iofs.

Paco sa...

Per>> Men den typen av band som du droppar där gillar jag ju... pratar om de band som i regel är sämre kopior av DKM och Rancid typ, som massproduceras over there... gillar en hel del gammal amerikansk punk, "oi!", och hardcore...

Per sa...

Det fattade jag, men det är ju samma genre. En bra kopia har inte jag nåt emot, men dåliga band är ju alltid dåliga oavsett om de är kopior eller ej. Jag fick engång frågan om jag lyssnade på Green day(bra band) när jag lyssnade på Street dogs, det tyckte jag var träffande faktiskt. Och Green day är ju bättre än Street dogs.

Alex sa...

Grymt skön skiva, men deras första är nästan bättre med låten "Can't wait".

Det är något speciellt med amerikansk musik, liksom The Bruisers.. Klå det bandet!

Måste bara berömma din blogg, värmer i januarinatten att läsa om grym musik och sköna texter!