onsdag 30 november 2011

Infernöh, Desperat, Skogen Brinner, Burning Kitchen & Mob 47 på Grundbulten/STHLM 20111119

Något skeptisk men delat förväntansfull begav jag mig till Grundbulten då de arrangerade sin sista spelning innan nedläggning. Jag har aldrig tidigare varit där och främst har anledningarna varit att det allt som oftast spelas bedrövlig metal-crust och sällan punk. Andra anledningen har varit den, framförallt internetbaserade, konflikten som blommade som mest i sommras innan, under och efter Peter Punk Pokal. Senare i detta stycke står det lite mer om den.

Det var fullt av folk, många helt nya ansikten, men en del bekanta - vilket ju så klart var trevligt. Vi släpptes in, pyntade en hundring i dörren, och klev in i lokalen. Det var, för den som inte själv besökt Bulten, ett ganska stort rum med bar och scen. I baren köpte man billig öl och cider och sedan satt man vid något av de många borden och drack upp. Första bandet som klev på var, trots att de hette Infernöh, ganska bra. När de hade spelat två, tre låtar och stod det klart att allt inte lät likadant, det var inget hjärndött ultramangel och det det fanns en uppmuntrande avsaknad av metal. En bit in i giget spelades några låtar som inte alls föll mig i smaken men de gjorde en klart godkänt spelning.

Desperat körde därnäst och är, som jag förstod det, i princip Mob 47 som spelar låtar som skrevs till Mob 47 men som inte höll måttet för det namnet. Det var inte heller jättebra.

Jag är inte helt hundra på vilket band som spelade sen och jag tror att de hade en eller kanske till och med två oanonserade akter på scenen (alternativt missade jag annonseringen). Enligt listan borde det i alla fall ha varit Skogen Brinner som efter Desperat fick mig att vilja gå därifrån. Det som spelades var en sämre(!) och tråkigare(?) version av Black Sabbath och jag menar... hur är det ens möjligt?

Burning Kitchen (återigen aningen osäker) var å andra sidan lite roligare. Det var en trevlig kombo av svensk '77 och engelsk '82 skulle man kunna säga.


Burning Kitchen

Sist upp på scen var Mob 47. Då var jag inte intresserad av musik längre.

Det var ganska bra stämning tyckte jag och inget speciellt hände förutom att någon Tim Armstrong-wannabe bråkade lite med en glamrockare som hade hittat dit.

Ett par andra tankar slog mig också. Den ena var att det talas väldigt mycket om att stödja scenen och om man är intresserad av punk så är man på vissa ställen. Senast jag kollade var Mob 47 i allra högsta grad ett punkband. Och nej, jag säger inte att jag tycker att vissa borde ha varit där, men kraften i uttalanden om en scen där man stödjer varandra försvinner en aning. Men så ser det ut nu, verkar det som. Stockholms-scenen är splittrad och inkonsekvent.

För er som tycker att politik är fett löjligt och inte vill läsa om något som har med det att göra: sluta läs här.

Till slut, för att återknyta till bråket kring PPP (som också är en bidragande orsak till den splittrade scenen), ska jag ta upp en sak jag tyckte var ganska kul. I korthet handlade bråket om att en stor del av Stockholms punkscen blev kallade för nazister enligt resonemanget "har man någonting att göra med någon som någon gång haft någonting att göra med nazism, så är man nazist själv". Dessa ord gick att spåra till annhängare av den delen av scenen som rör sig i Gundbultenkretsarna som vid många olika tillfällen samtidigt talat illa om Oi!. I vilket fall som helst så blir det hela mycket lustigt när man studerar den väggen de har med utklipp och bilder där ingen annan än Nicky Crane fanns där och spännde musklerna i en bild från omslaget från skivan Strenght Thru' Oi!



Det var det hela.

//Snigel-Hans

Bild föreställande Burning Kitchen stulen från M. Korell

6 kommentarer:

kattis sa...

dom menar kanske att alla nazister är bögar, på sånt där nittiotalsdåligt sätt. bögar är ju inte dåliga, så jag vet itne vad dom menar. häst mot crustgrupp är vad det är.

Ville sa...

Bra skrivet Snigel-Hans!

Mykill sa...

Håller med Ville, bra sammanfattat av kvällen. Synd bara att du hade hunnit "tappa musikintresset" när det äntligen var dags för Mob 47 ;) men bra var de gubbsen som är närmare 50. Smakprov från kvällen:
http://www.youtube.com/watch?v=AvMx5HM4HYA

Snigel-Hans sa...

Tack Ville & Mykill. Ja, jag tycker också att det var synd, men var väl något överförfriskad...

Anonym sa...

Lite konstigt dock att du generaliserar så grovt att den personen som uppenbarligen skrev vad det nu var om Peter Punk genast får representera både Grundbulten och de personer som vistas där till och från. Det är ingen sekt utan ett spelställe där alla utan nazistiska/homofobiska eller sexistiska värderingar är/var välkomna. Kul dock att läsa men synd att fokus hamnade på delningen och inte helningen av scenen.

Snigel-hans sa...

Anonym:

"Lite konstigt dock att du generaliserar så grovt att den personen som uppenbarligen skrev vad det nu var om Peter Punk genast får representera både Grundbulten och de personer som vistas där till och från"

Det är inte en, utan flera personer som både sagt och skrivit. Detta är både frekventa besökare på bulten och personer som aktivt arbetat med spelningar där. Jag vet själv att det inte handlar om alla människor som någonsin varit på bulten, men jag tycker att min generalisering, i sammanhanget, känns ganska mild, även om jag förstår din poäng.

"Det är ingen sekt utan ett spelställe där alla utan nazistiska/homofobiska eller sexistiska värderingar är/var välkomna"

Jag har heller aldrig påstått motsatsen.

"Kul dock att läsa men synd att fokus hamnade på delningen och inte helningen av scenen"

Du väljer själv vilket avsnitt i texten du tar till dig mest ifrån. Jag försöker bara säga som det är. Om fallet är det att större delen av texten handlar om annat än musik så beror det nog mest på att det krävdes fler ord att beskriva händelserna kring PPP än vad gjorde för att beskriva ett gäng mediokra band.